I NATT: Bolsonaro bryter tystnaden efter kongressstormningen

2023 01 09

Flera myndighetsbyggnader i Brasilia stormades under gårdagskvällen svensk tid.

Bland annat utsattes Brasiliens kongress, presidentpalatset och Högsta domstolen för grov vandalism.

Under natten har polisen tömt byggnaderna på massiva folkmassor och enligt CNN Brasil och lokala tjänstemän har över 400 människor gripits.

Demonstranterna är anhängare till förre presidenten Jair Bolsonaro, som förra året förlorade presidentvalet till Lula da Silva.

Bryter tystnaden

Expresidenten förblev tyst under hela kvällen – fram till strax innan 01.30 svensk tid då han bröt tystnaden i ett antal tweets.

– Fredliga demonstrationer, inom lagens ramar, är en del av demokratin. De skövlingar och invasioner av offentliga byggnader som skedde idag, liksom de som utfördes av vänstern 2013 och 2017, undslipper dock den regeln, framhåller han.

Han tillägger:

– Under hela mitt mandat har jag alltid agerat enligt konstitutionen, respekterat och försvarat lagarna, demokratin och öppenheten och vår heliga frihet.

Fördöms världen över

Runtom i hela världen fördöms stormningarna av de brasilianska regeringsbyggnaderna. USA:s president Joe Biden har sagt att de är “fruktansvärda”.

– Brasiliens demokratiska institutioner har vårt fulla stöd och det brasilianska folkets vilja får inte undermineras. Jag ser fram emot att fortsätta arbeta med @LulaOficial, uttrycker Biden på Twitter.

Även FN:s generalsekreterare António Guterres har anslutit sig till de många världsledare som uttrycker sin förtvivlan över scenerna i Brasilien.

– Jag fördömer dagens attacker mot Brasiliens demokratiska institutioner, twittrar han i natt.

Vägrade erkänna förlust

Även efter valet i november, då Bolsonaro vägrade uttrycka att han erkände sig besegrad, utbröt protester i form av lastbilsförare som blockerade viktiga motorvägar i landet.

– Vi kommer stanna tills det blir ett militärt ingripande eller valmyndigheten ändrar sig. Vi kan inte acceptera vad som händer med vårt land mitt framför våra ögon, sade då en av demonstranterna till New York Times.

Jämförs med Trumo

Efter tystnaden efter valet och nattens stormning av kongressen jämförs nu Bolsonaro med Donald Trump.

– Hans anhängare har valt att göra en kopia av det som Trumps anhängare gjorde 2021, säger Aftonbladets reporter Cecilia Vaccari på plats från Brasilien.

– När Lula skulle sväras in åkte Bolsonaro till Florida, påpekar TV4:s utrikesreporter Bo Lindwall, och menar att den brasilianska expresidenten tagit efter Trump genoma tt inte närvara vid maktskiftet eller öppet erkänna valresultatet.

Vid 22.30 igår svensk tid meddelade polisen att man hade tagit tillbaka kontrollen över de brasilianska myndighetsbyggnaderna.

Foto: Jair Bolsonaro

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen