I NATT: Beordrar evakuering

2022 10 14

Kreml beordrar en fullständig evakuering av den illegalt annekterade regionen Cherson i södra Ukraina.

Det meddelar Rysslands premiärminister  Marat Khusnullin i ett tv-framträdande, rapporterar The Guardian.

– Regeringen har tagit beslutet att organisera assistans för en förflyttning av invånare i [Cherson]-regionen till andra regioner i landet, säger ministern.

Kremls beslut kommer efter en vädjan från den ryskt tillsatte borgmästaren i Cherson, Vladimir Saldo.

Vädjade till Putin

Vladimir Saldo installerades i april av de ryska styrkorna.

Han är anklagad av ukrainska åklagare för högförräderi. Under torsdagen vädjade han till den ryska diktatorn Vladimir Putin.

– Jag vill be er [den ryska ledningen] om hjälp med att organisera det här arbetet. Vi, invånare i Chersonregionen, vet att Ryssland verkligen inte överger sina egna, och Ryssland sträcker alltid ut en hand när det är svårt, skrev borgmästaren på Telegram, enligt The Guardian.

Ny frontlinje

Kremls beslut har skapat en oro för att Chersonregionen kommer att bli en ny frontlinje i kriget, erfar The Guardian.

Ryska styrkor beräknas ha retirerat flera mil och upprättat en ny frontlinje väst om byn Mylove i regionen, uppger det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport.

Den ukrainska ledningen har utryckt  en förhoppning om att landets armé ska nå regionens huvudstad Cherson innan jul – trots att Putin nyligen tillkännagav att regionen har ”annekterats” av Ryssland tillsammans med Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja.

En annektering som har fördömts av omvärlden.

Hårda strider

Staden Cherson var en av de första som Ryssland lyckades ockupera efter invasionen den 24 februari och är ett avgörande strategiskt och symboliskt mål för Ukrainas regering.

Ukrainska styrkor sade på onsdagen att de framgångsrikt hade återtagit fem bosättningar i nordöstra delarna av Cherson.  

Intensiva strider pågår i regionen som endast delvis är ockuperad av ryska styrkor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen