I NATT: Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2022 03 29

Amnesty Internationals årliga rapport publicerades natten mellan måndag och tisdag.

I den över 400 långa sidor rapporten riktas skarp kritik mot Sverige.

Hantering av samer

Främst handlar kritiken om Sveriges hantering av minoritetsbefolkningen samer och behandlingen av frågor som berör denna grupp.

Amnesty hänvisar till att flera vindkraft- och gruvexploateringar i norr har fortsatt trots högljudda protester från samer.

Ny lag kritiseras

I början av mars klubbades en ny lag igenom i Sverige. En konsultationsordning för det samiska folket trädde i kraft. Lagen innebär i korthet att Sveriges regering och myndigheter måste konsultera samerna i frågar som berör det samiska folket.

Trots att konsultationsordningen trätt i kraft får Sverige fortsatt kritik från Amnesty, som hänvisar att det inte på något sätt går att visa att den nya lagen ger samerna en möjlighet att säga nej i viktiga frågor.

Värnar inte om samer

– Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik och det är den vi instämmer i. Att regeringen inte i tillräcklig utsträckning värnar om samernas rättigheter till inflytande och att de nuvarande formerna till konsultation som finns inte är fullgoda, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare, Amnesty Sverige till SVT Sápmi.

Kritiserad gruva

För några dagar sedan offentliggjorde regeringen sitt beslut att tillåta nästa steg för att bryta järnmalm i Kallakgruvan. Ett beslut som drabbar flera samebyar. Amnesty har tidigare kritiserat beslutet.

– Amnesty uttrycker sin djupaste solidaritet med det samiska folket i allmänhet och med Jåhkågasska, Sirges och Tuorpon samebyar i synnerhet. Trycket på rennäringen, och på den samiska kulturen i allmänhet, är redan enormt från vindkraft, skogsbruk, turism och klimatförändringar. Att etablera ut gruvor på samiskt kärnområde utan berörda samiska gruppers samtycke är att agera kortsiktigt och utan hänsyn till mänskliga rättigheter, klimat och framtida generationer, skrev organisationen i ett pressmeddelande.

Vapenvåldet och coronapandemin

Amnesty International kritiserar även Sverige för att vapenvåldet i landet har ökat. Särskilt i områden som befinner sig i socialt utanförskap.

Organisationen konstaterar även att Sverige trångboddhet och utanförskapsområden lett till att invandrargrupper i större utsträckning har drabbats av coronapandemin.

I övrigt kritiseras rika länder i världen för sin hantering av coronapandemin. I synnerhet riktas kritiken mot löften om en rättvis återhämtning efter pandemin, där alla länder, rika som fattiga, lovades medicinsk och ekonomisk hjälp.

Tomma löften

–  Ledare efter ledare gav löften om en nystart och nya och fungerande system för att ta itu med de djupt rotade ojämlikheter som förvärrades som en konsekvens av pandemin. Men verkligheten blev en tragisk fars om girighet och svek, som de genomförde i samverkan med företagsjättar. Effekterna av detta har skadat redan marginaliserade grupper, däribland de som lever i ihållande fattigdom, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: C. Lue resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättesmäll för Marabou

2024 05 23

Det populära chokladmärket Marabous ägare Mondelez har åkt på en rejäl snyting.

Chokladjätten, som även äger Toblerone och Oreo, tvingas betala 337,5 miljoner i euro i böter, motsvarande nästan fyra miljarder svenska kronor.

Bakom beslutet står EU-kommissionen.

Kommissionen slår fast att Mondelez snedvridit konkurrensen på marknaden i 22 fall genom att begränsa den gränsöverskridande handeln inom EU – bland annat har chokladjätten hindrat återförsäljare att inhandla produkter från EU-länder med lägre priser.

Tvingats betala överpris 

Agerandet har lett till att konsumenter tvingats betala överpris för Mondelez produkter, eftersom återförsäljare hindrats från att pressa ner priserna.

Det framhåller Margrethe Vestager, EU:s kommissionär för konkurrens, i ett uttalande.

– Vi finner att Mondelez olagligt har begränsat återförsäljare från att köpa dessa produkter från medlemsstater där priserna är lägre.

– Detta gjorde det möjligt för Mondelez att sätta högre priser, vilket har slagit mot konsumenterna, som fått betala mer för choklad, kex och kaffe, säger Vestager och beskriver den olagliga metoden som ett betydande bekymmer för EU-invånare.

– Det är ett centralt bekymmer för europeiska medborgare, som blir ännu mer uppenbart i tider med hög inflation där många pressas hårt ekonomiskt. Det handlar också om kärnan i det europeiska projektet: den fria rörligheten för varor på den inre marknaden.

Bra samarbete – ändrar bötesbeloppet

EU har utrett Mondelez sedan 2019.

Margrethe Vestager konstaterar att företagets överträdelser är ”mycket allvarliga”.

Trots de hårda orden har det ursprungliga bötesbeloppen sänkts eftersom Mondelez visat prov på god samarbetsvilja under utredningen.

– Vi har ett samarbetsförfarande som innebär att företag som erkänner överträdelser och samarbetar kan få ett minskat bötesbelopp. Detta förfarande leder till avsevärda fördelar när det gäller snabbhet och förmåga att hitta en effektiv lösning av ärenden, säger Vestager och tillägger:

– Mot bakgrund av detta har kommissionen beslutat att minska Mondelez böter med 15 procent.

Foto: Mondelez Int press photo

Text: Redaktionen

ICA-partner i konkurs – efter jättesatsning

2024 05 23

I slutet av 2022 presenterade Ica-koncernen en ”viktig satsning för en levande landsbygd”.

Kunder i Norrtälje kommun fick möjlighet att beställa hem livsmedel som levereras med drönare.  Projektet var ett samarbete mellan Ica Gruppens innovationshubb, Norrtälje kommun och drönarbolaget Aerit.

– Vi är väldigt glada över det här projektet i samarbete med några av Sveriges ledande institutioner. Vi hoppas kunna visa att Aerits tjänster kan förbättra livet för personer på landsbygden, sa Alexander Perrien, vd för Aerit, när projektet lanserades.

Kraschar efter jättesatsning 

Över ett år senare lanserade drönarbolaget sin nästa stora satsning.

I mars 2024 uppgav Aerit att man inleder ett jätteprojekt med Foodora och Tele2 som skulle ”påskynda drönarleveranser över hela Europa”.

– Vi är entusiastiska över att gå samman med Foodora och Tele2 för att påskynda tillgängligheten av drönarleveranser över hela Europa. Dagens tillkännagivande innebär att vårt uppdrag, att erbjuda utsläppsminskande tillgång till varor och tjänster genom att dra nytta av våra toppmoderna drönarnätverk, tar ett språng in i framtiden, kommenterade vd:n Alexander Perrien.

I ett första steg har invånare i Värmdö Kommun kunnat ta del av Aerits drönarleveranstjänster genom sina Foodora-konton.

Men nu upphör verksamheten.

Aerit går i konkurs. I ett pressutskick skriver drönarbolaget att man saknar nödvändig finansiering för att kunna fortsätta.

– Trots betydande framsteg har nuvarande ekonomiska utmaningar lett fram till det här svåra beslutet, framhåller bolaget. 

Ta över tekniken 

Som en del av konkursförfarandet kommer tillgångar i bolaget att erbjudas till försäljning, inklusive alla delar inom Aerits drönarutveckling.

– Intresserade parter kommer att ha möjlighet att förvärva dessa tillgångar och fortsätta utvecklingen av drönarlogistiklösningar, utan att behöva ta över några skulder från konkursföretag, skriver bolaget.

”Oerhört stolta”

Vd Alexander Perrien har kommenterat beskedet.

– Vi är oerhört stolta över den påverkan vi har haft på det svenska ekosystemet och drönarbranschen som helhet. Vårt banbrytande team har flyttat berg i de mest utmanande miljöer. Vi fortsätter att ha höga förhoppningar om en mer rättvis och hållbar framtid, men Aerit kommer inte att vara en del av det, åtminstone inte i sin senaste form. 

Vd:n hoppas att nya aktörer kan ta drönartekniken framåt.

– Vi tror att tekniken och visionen som vi utvecklat kan fortsätta att frodas och ha en betydande inverkan på logistikens framtid under ett nytt ägandeskap.  

Foto: Ica-Gruppen 

Text: Redaktionen