I NATT: Allvarliga vittnesmål om Gröna Lund

2023 06 28

–  Vi skulle aldrig öppna en attraktion om vi inte var trygga med att den var säker. Våra tekniker går igenom attraktionen varje dag och den har besiktigats utan anmärkning, sa Annika Troselius, informationschef på nöjesparken, till TV4 efter händelsen.

Men nya vittnesmål ger en annan version, rapporterar Aftonbladet.

Personer som tidningen pratat med vittnar om problem med åkattraktionen, dagarna och timmarna innan urspårningen.

”Något kändes fel”

Kimmy Groot är en av flera som upplevt en turbulent åktur.  

Hon berättar att Jetline kändes ovanligt ”guppig och konstig” – bara några timmar innan att olyckan inträffade.

– Det är svårt att förklara, men något kändes fel. Sen åkte min sambo också och han sa samma sak och dessutom satt hans bygel inte fast ordentligt. Men vi tänkte inte över det så mycket. Det är ju en gammal berg- och dalbana, säger Kimmy Groot till Aftonbladet.

”Borde ha sagt någonting”

En annan person, som vill vara anonym, ger ett liknande vittnesmål.

Mannen åkte Jetline på midsommarafton, två dagar innan dödsolyckan inträffade.

–  Vi hade åkt den många gånger den dagen. Men den sista gången höll de på att knuffa till fronten på den, som att den stod snett, säger han till Aftonbladet och berättar att något sedan ”kändes konstigt” under färden.

– Vi skämtade om det när vi gick av. Att det var den sämsta vagnen på hela dagen. Med facit i hand borde vi ha sagt någonting, men det tänkte vi ju inte på då.

Utreder olyckan

Statens haverikommissionen, SKH, utreder olyckan på Gröna Lund.

I en intervju med Expressen berättar John Ahlbeck, generaldirektör vid SKH, att haverikommissionen börjat undersöka olycksplatsen, men att det är för tidigt att dra några slutsatser om vad som orsakade urspårningen.

Det man har kunnat konstatera är att två hjulset i den främre vagnen lossnat från sin bärarm och ramlat ner på området.

–  Där kommer vi att göra materialundersökningar av olika slag, för att titta på brottytorna. Sedan kommer vi också titta på frågan om hur det kunde komma sig att personer föll ur i samband med olyckan.

–  Vi kommer även titta på säkerhetsbyglarna, om de fungerade vid tillfället, och om de var ändamålsenligt utformade, säger John Ahlberk till Expressen.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen