I NATT: Allvarliga vittnesmål om Gröna Lund

2023 06 28

Gröna Lund har betonat att den olycksdrabbade berg- och dalbanan Jetline inte hade några tekniska problem innan söndagens dödsolycka.

– Vi skulle aldrig öppna en attraktion om vi inte var trygga med att den var säker. Våra tekniker går igenom attraktionen varje dag och den har besiktigats utan anmärkning, sa Annika Troselius, informationschef på nöjesparken, till TV4 efter händelsen.

Men nya vittnesmål ger en annan version, rapporterar Aftonbladet.

Personer som tidningen pratat med vittnar om problem med åkattraktionen, dagarna och timmarna innan urspårningen.

”Något kändes fel”

Kimmy Groot är en av flera som upplevt en turbulent åktur.

Hon berättar att Jetline kändes ovanligt ”guppig och konstig” – bara några timmar innan att olyckan inträffade.

– Det är svårt att förklara, men något kändes fel. Sen åkte min sambo också och han sa samma sak och dessutom satt hans bygel inte fast ordentligt. Men vi tänkte inte över det så mycket. Det är ju en gammal berg- och dalbana, säger Kimmy Groot till Aftonbladet.

”Borde ha sagt någonting”

En annan person, som vill vara anonym, ger ett liknande vittnesmål.

Mannen åkte Jetline på midsommarafton, två dagar innan dödsolyckan inträffade.

– Vi hade åkt den många gånger den dagen. Men den sista gången höll de på att knuffa till fronten på den, som att den stod snett, säger han till Aftonbladet och berättar att något sedan ”kändes konstigt” under färden.

– Vi skämtade om det när vi gick av. Att det var den sämsta vagnen på hela dagen. Med facit i hand borde vi ha sagt någonting, men det tänkte vi ju inte på då.

Utreder olyckan

Statens haverikommissionen, SKH, utreder olyckan på Gröna Lund.

I en intervju med Expressen berättar John Ahlbeck, generaldirektör vid SKH, att haverikommissionen börjat undersöka olycksplatsen, men att det är för tidigt att dra några slutsatser om vad som orsakade urspårningen.

Det man har kunnat konstatera är att två hjulset i den främre vagnen lossnat från sin bärarm och ramlat ner på området.

– Där kommer vi att göra materialundersökningar av olika slag, för att titta på brottytorna. Sedan kommer vi också titta på frågan om hur det kunde komma sig att personer föll ur i samband med olyckan.

– Vi kommer även titta på säkerhetsbyglarna, om de fungerade vid tillfället, och om de var ändamålsenligt utformade, säger John Ahlberk till Expressen.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen