I NATT: Allvarliga vittnesmål om Gröna Lund

2023 06 28

–  Vi skulle aldrig öppna en attraktion om vi inte var trygga med att den var säker. Våra tekniker går igenom attraktionen varje dag och den har besiktigats utan anmärkning, sa Annika Troselius, informationschef på nöjesparken, till TV4 efter händelsen.

Men nya vittnesmål ger en annan version, rapporterar Aftonbladet.

Personer som tidningen pratat med vittnar om problem med åkattraktionen, dagarna och timmarna innan urspårningen.

”Något kändes fel”

Kimmy Groot är en av flera som upplevt en turbulent åktur.  

Hon berättar att Jetline kändes ovanligt ”guppig och konstig” – bara några timmar innan att olyckan inträffade.

– Det är svårt att förklara, men något kändes fel. Sen åkte min sambo också och han sa samma sak och dessutom satt hans bygel inte fast ordentligt. Men vi tänkte inte över det så mycket. Det är ju en gammal berg- och dalbana, säger Kimmy Groot till Aftonbladet.

”Borde ha sagt någonting”

En annan person, som vill vara anonym, ger ett liknande vittnesmål.

Mannen åkte Jetline på midsommarafton, två dagar innan dödsolyckan inträffade.

–  Vi hade åkt den många gånger den dagen. Men den sista gången höll de på att knuffa till fronten på den, som att den stod snett, säger han till Aftonbladet och berättar att något sedan ”kändes konstigt” under färden.

– Vi skämtade om det när vi gick av. Att det var den sämsta vagnen på hela dagen. Med facit i hand borde vi ha sagt någonting, men det tänkte vi ju inte på då.

Utreder olyckan

Statens haverikommissionen, SKH, utreder olyckan på Gröna Lund.

I en intervju med Expressen berättar John Ahlbeck, generaldirektör vid SKH, att haverikommissionen börjat undersöka olycksplatsen, men att det är för tidigt att dra några slutsatser om vad som orsakade urspårningen.

Det man har kunnat konstatera är att två hjulset i den främre vagnen lossnat från sin bärarm och ramlat ner på området.

–  Där kommer vi att göra materialundersökningar av olika slag, för att titta på brottytorna. Sedan kommer vi också titta på frågan om hur det kunde komma sig att personer föll ur i samband med olyckan.

–  Vi kommer även titta på säkerhetsbyglarna, om de fungerade vid tillfället, och om de var ändamålsenligt utformade, säger John Ahlberk till Expressen.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen