I MORGON TORSDAG: Nya kraftiga snöfall i fyra landskap

2023 03 08

Nu är det på väg nya snöoväder som väntas leda till både stora trafikproblem och elavbrott.

Den senaste snöyran har knappt passerat förrän nya oväder är på väg in över Sverige rapporterar SMHI.

Kraftiga snöfall

Sammantaget är det fyra olika landskap som drabbas och ovädret drar in redan kl 06 på torsdagsmorgonen.

- Västra Götaland

- Dalsland

- Bohuslän

- Halland

– Under torsdag morgon rör sig ett kraftigt snöfallsområde in västerifrån. Snöfallet drar bort under torsdag eftermiddag med början i de nordvästra delarna, uppger SMHI.

På sina håll kan det komma upp till 15 centimeter snö.

Omfattande trafikproblem

Då snöfallet väntas intensivt kan det bli mycket snö på kort tid och SMHI varnar för omfattande trafikproblem.

– Trafiken går långsammare på grund av halka, snömodd, dålig sikt och snörök.

– Risk för förseningar inom buss-, tåg- och flygtrafiken samt inställda avgångar.

SMHI befarar även störningar både avseende strömförsörjningen till hushåll och avseende telefonnätet.

20 centimeter snö

I den södra delen av området, det vill säga i Halland och nedre Västergötland, väntas det kunna bli ända upp till 20 centimeter snö.

Betydande problem med kollektivtrafiken väntas.

– Risk för förseningar inom buss-, tåg- och flygtrafiken samt inställda avgångar.

Snöovädret dröjer sig kvar till fredag förmiddag i delar av Halland och Västergötland.

Minusgrader

Under torsdagen kommer det även att bli en kall morgon med minusgrader över hela Sverige.

Mildast blir det i de delar av Västkusten där snöfallet drar in och där väntas temperaturen bli omkring -3 grader.

I Småland blir det nära 10 minusgrader och kallast blir det i nedre Norrland om får cirka -22.

På dagen stiger temperaturen med risk för halka på flera håll.

Varmast får Skåne med +3 medan Stockholm får +1.

Från Dalarna och norrut blir det minusgrader även mitt på dagen.

Sen kommer solen

På fredag svänger vädret om och det blir sol på många håll.

Särskilt vackert väder blir det i följande landskap enligt SMHI:

Värmland

Dalarna

Gästrikland

Hälsingland

Medelpad

Härjedalen

Jämtland

Foto: K. Ritvanen

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen