I MORGON TISDAG: Flera lagändringar presenteras – det här gäller

2025 04 21

Straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott ska skärpas.

Det väntas regeringen meddela i morgon, tisdag.

På tisdagsmorgonen klockan 09.00 bjuder justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson (L) in till en gemensam pressträff om stärkt skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är oklart vilka straffskärpningar som kommer att presenteras. Regeringens utredare har analyserat en rad frågor – bland annat en skärpning av straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott.

Utöver det har utredaren tagit ställning till:

  • om kretsen av personer som kan hållas straffrättsligt ansvariga bör utvidgas i fall där ett barn tillåts att gifta sig före 18 års ålder eller tillåts att resa till en annan stat än den där hen bor i syfte att barnet där ska utsättas för ett barnäktenskapsbrott,
  • om försök och stämpling till vilseledande till äktenskapsresa samt tvång
    att vara kvar i ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse bör kriminaliseras, och
  • om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag och reglerna om erkännande av utländska fullmaktsäktenskap bör skärpas.

Stort problem

Det har tidigare rapporterats om att mängder av barn förts bort från Sverige, i flera fall mot deras vilja.

Ofta handlar det om så kallat hedersrelaterat våld.

En kartläggning från SVT:s Uppdrag granskning visar att det är framför allt unga tjejer som förs utomlands. Granskningen fastslår att 538 barn och unga blivit bortförda i en hederskontext mellan 2018 och 2022.

Fakta hedersrelaterat våld och förtryck

- Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv.

- Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats. Heder handlar om en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är en förutsättning för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet. Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.

- Familjens anseende och status är beroende av flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. 

- I Sverige har flera studier genomförts för att försöka ge en bild av omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck.

- I Ungdomsstyrelsens rapport (nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) Gift mot sin vilja gjordes en nationell postenkät riktad till cirka 6 000 personer mellan 16 och 25 år.

- Av de som svarade på enkäten var det fem procent som upplevde att föräldrar, religion eller kultur satte gränser för dem i valet av äktenskapspartner; 6,6 procent av kvinnorna och 3,8 procent av männen.

- Fem procent motsvarar cirka 70 000 individer i åldersgruppen.

- De elever som inte får välja sin partner är betydligt oftare utsatta för olika former av barnmisshandel, 88 procent har utsatts för någon form av barnmisshandel någon gång under uppväxten.

Källor: Hedersförtryck.se, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor resp Allmänna barnhusets rapport

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen