I MORGON TISDAG: Flera lagändringar presenteras – det här gäller

2025 04 21

Straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott ska skärpas.

Det väntas regeringen meddela i morgon, tisdag.

På tisdagsmorgonen klockan 09.00 bjuder justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson (L) in till en gemensam pressträff om stärkt skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är oklart vilka straffskärpningar som kommer att presenteras. Regeringens utredare har analyserat en rad frågor – bland annat en skärpning av straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott.

Utöver det har utredaren tagit ställning till:

  • om kretsen av personer som kan hållas straffrättsligt ansvariga bör utvidgas i fall där ett barn tillåts att gifta sig före 18 års ålder eller tillåts att resa till en annan stat än den där hen bor i syfte att barnet där ska utsättas för ett barnäktenskapsbrott,
  • om försök och stämpling till vilseledande till äktenskapsresa samt tvång
    att vara kvar i ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse bör kriminaliseras, och
  • om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag och reglerna om erkännande av utländska fullmaktsäktenskap bör skärpas.

Stort problem

Det har tidigare rapporterats om att mängder av barn förts bort från Sverige, i flera fall mot deras vilja.

Ofta handlar det om så kallat hedersrelaterat våld.

En kartläggning från SVT:s Uppdrag granskning visar att det är framför allt unga tjejer som förs utomlands. Granskningen fastslår att 538 barn och unga blivit bortförda i en hederskontext mellan 2018 och 2022.

Fakta hedersrelaterat våld och förtryck

- Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv.

- Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats. Heder handlar om en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är en förutsättning för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet. Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.

- Familjens anseende och status är beroende av flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. 

- I Sverige har flera studier genomförts för att försöka ge en bild av omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck.

- I Ungdomsstyrelsens rapport (nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) Gift mot sin vilja gjordes en nationell postenkät riktad till cirka 6 000 personer mellan 16 och 25 år.

- Av de som svarade på enkäten var det fem procent som upplevde att föräldrar, religion eller kultur satte gränser för dem i valet av äktenskapspartner; 6,6 procent av kvinnorna och 3,8 procent av männen.

- Fem procent motsvarar cirka 70 000 individer i åldersgruppen.

- De elever som inte får välja sin partner är betydligt oftare utsatta för olika former av barnmisshandel, 88 procent har utsatts för någon form av barnmisshandel någon gång under uppväxten.

Källor: Hedersförtryck.se, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor resp Allmänna barnhusets rapport

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen