I MORGON TISDAG: Flera lagändringar presenteras – det här gäller

2025 04 21

Det väntas regeringen meddela i morgon, tisdag.

På tisdagsmorgonen klockan 09.00 bjuder justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson (L) in till en gemensam pressträff om stärkt skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är oklart vilka straffskärpningar som kommer att presenteras. Regeringens utredare har analyserat en rad frågor – bland annat en skärpning av straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott.

Utöver det har utredaren tagit ställning till:

• om kretsen av personer som kan hållas straffrättsligt ansvariga bör utvidgas i fall där ett barn tillåts att gifta sig före 18 års ålder eller tillåts att resa till en annan stat än den där hen bor i syfte att barnet där ska utsättas för ett barnäktenskapsbrott,
• om försök och stämpling till vilseledande till äktenskapsresa samt tvång
  att vara kvar i ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse bör kriminaliseras, och
• om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag och reglerna om erkännande av utländska fullmaktsäktenskap bör skärpas.

Stort problem

Det har tidigare rapporterats om att mängder av barn förts bort från Sverige, i flera fall mot deras vilja.

Ofta handlar det om så kallat hedersrelaterat våld.

En kartläggning från SVT:s Uppdrag granskning visar att det är framför allt unga tjejer som förs utomlands. Granskningen fastslår att 538 barn och unga blivit bortförda i en hederskontext mellan 2018 och 2022.

Fakta hedersrelaterat våld och förtryck

- Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv.

- Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats. Heder handlar om en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är en förutsättning för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet. Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.

- Familjens anseende och status är beroende av flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. 

- I Sverige har flera studier genomförts för att försöka ge en bild av omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck.

- I Ungdomsstyrelsens rapport (nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) Gift mot sin vilja gjordes en nationell postenkät riktad till cirka 6 000 personer mellan 16 och 25 år.

- Av de som svarade på enkäten var det fem procent som upplevde att föräldrar, religion eller kultur satte gränser för dem i valet av äktenskapspartner; 6,6 procent av kvinnorna och 3,8 procent av männen.

- Fem procent motsvarar cirka 70 000 individer i åldersgruppen.

- De elever som inte får välja sin partner är betydligt oftare utsatta för olika former av barnmisshandel, 88 procent har utsatts för någon form av barnmisshandel någon gång under uppväxten.

Källor: Hedersförtryck.se, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor resp Allmänna barnhusets rapport

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen