Bolaget, som grundades 2015 av Peter Carlsson, sågs länge som en vital del av den gröna omställningen.

Northvolts litiumjonbatterier skulle levereras i mängder till olika aktörer i världen, bland annat flera elbilstillverkare. 

År 2022 hade bolaget över 3 500 anställda, vilket markerade ett av Sveriges hittills största industriella nyinvesteringprojekt under 2000-talet.

Drygt två år senare låter det annorlunda.

Northvolts ekonomi är körd i botten och bolaget kämpar för att överleva.

Enligt uppgifter till SR Ekot blir onsdagen en ödesdag för Northvolt.

Aktieägarna har samlats för en extra bolagsstämma där man ska rösta om verksamheten ska fortsätta eller om bolaget ska genomgå en likvidation där alla tillgångar säljs.

En likvidation innebär att ett aktiebolag löses upp efter det att skulderna betalats och eventuellt överskott fördelats mellan aktieägarna.

Det återstår att se om Northvolts ägare landar i ett sådant beslut.

Banker och internationella investerare

Enligt Ekots uppgifter arbetar Northvolts ledning hårt för att säkra nya investeringar och ny finansiering.

Över 100 potentiella långivare har kontaktats.

– Det handlar bland annat om banker, internationella investerare och strategiska investerare, alltså andra spelare inom industrin som kan vilja bidra med pengar och expertis, rapporterar Ekot.

Fakta: Frivillig likvidation

- Vid en frivillig likvidation ska styrelsen kalla till bolagsstämma där ett beslut om likvidation ska röstas om.

- Vid röstning om likvidation gäller enkel majoritet bland de röstberättigade.

- Beslutet ska bland annat innehålla varför man vill genomföra en likvidation, när företaget planeras att avvecklas och eventuellt om förslag på likvidator (se info längre ned) finns

- . Att återkalla ett likvidationsbeslut går om stämman tidigare beslutat att likvidationen ska ske en senare dag än den dag då stämman äger rum.

- Beslutades det om likvidation omedelbart går det inte att återkalla den frivilliga likvidationen. Det går heller inte att ändra bolagets namn om det försätts i likvidation.  

Källa: Avvecklingsbyrån

Foto: Northvolt

Text: Redaktionen

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen