I morgon onsdag: Skarp uppmaning till bilister

2023 11 21

En meteorolog går ut med en skarp uppmaning till de som befinner sig i trafiken under onsdagen.

Under morgondagen kommer ett kraftigt snöfall att ta sig in över landet, vilket bland annat kommer att medföra stora problem i trafiken.

Uppemot två decimeter nederbörd kan komma på håll och SMHI har utfärdar varningar.

Nu går även en meteorolog ut med en skarp uppmaning till bilister inför onsdagen.

Det rapporterar TV4.

“Gäller att se upp”

På grund av ovädret, som utöver kraftigt snöfall även innebär hårda vindar, uppmanas bilister att ta det extra lugnt i trafiken under onsdagen.

– Det är ett ganska ruggigt väderdygn så det gäller att se upp i trafiken när man ska ut, säger meteorologen Peter Kondrup till TV4.

Blir besvärligt

Många bilister kan vara oförberedda på det kraftiga väderomslag som väntas.

Snöfallet ser ut att börja redan under natten.

– Under natten till onsdagen börjar snöfallet leta in sig in mot fjällen och det blåser upp med hårda vindar. Det gör det också längs hela Norrlandskusten och norra Västkusten, fortsätter Kondrup.

Djupt lågtryck

Det är västerifrån som det djupa lågtrycket är på väg från och det kan innebära stora problem vad gäller framkomligheten på vägarna.

Det kan även leda till förseningar i kollektivtrafiken.

– Under onsdagen kan det på flera håll i landet bli besvärligt väder. Ett djupt lågtryck på Norska havet pressar på med mildare luft västerifrån och i samband med detta passerar ett nederbördsområde österut över landet, framhåller SMHI.

Ger besvärligt väglag

SMHI understryker även att vinden i kombination med snöfallet lär skapa problem.

På sina håll handlar det om mycket hårda vindbyar.

– Samtidigt tilltar även syd eller sydvästvinden under onsdagen, och på flera håll kan detta då ge besvärligt väglag. Blåsigast blir det i södra halvan av landet med främst på eftermiddag och kväll hårda till mycket hårda vindbyar.

Foto: M. Haef

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen