Statsminister Ulf Kristersson (M) får besök av ett stort antal regeringschefer under de kommande två dagarna.

Minst åtta ledare från olika länder kommer att komma till Sverige den 27-28 november, uppger Statsrådsberedningen.

Ulf Kristersson kommer att ta emot dem på Harpsund.

Utländska ledare kommer till Harpsund

Det rör sig om ett nordiskt-baltiskt toppmöte som ska äga rum på Harpsund under onsdag och torsdag.

Medverkar gör regeringschefer från de nordiska och baltiska länderna: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island samt Estland, Lettland och Litauen.

Dessutom har även Polens premiärminister Donald Tusk bjudits in.

Diskussionerna ska bland annat handla om regional säkerhet i Östersjöregionen, samt om de transatlantiska relationerna.

På eftermiddagen i morgon, onsdag kommer det även att hållas en pressträff där regeringscheferna ska närvara.

Spekulationer om hemlig gäst

Det säkerhetspolitiska läget kommer att stå i fokus under mötet. På torsdagen ska Kristersson också ha bilaterala överläggningar med Polens premiärminister Donald Tusk, och de kommer även att ha en gemensam pressträff under dagen.

Samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna har blivit allt viktigare i takt med att Rysslands fientlighet mot omvärlden har ökat.

Det har spekulerats i att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att dyka upp som ”hemlig gäst” på toppmötet, men det är alltså bara spekulationer.

Undervattenkablar och kinesiskt fartyg

Frågan om Östersjöns säkerhet har också aktualiserats med anledning av att två undervattenkablar skadats i Östersjön, strax efter att ett kinesiskt fartyg hade passerat området.

– Från svensk sida har vi haft kontakt med fartyget och Kina och framfört att vi vill att fartyget rör sig mot svenskt vatten, sade statsministern under en pressträff idag, enligt SVT.

Toppmötet de kommande två dagarna sker mot slutet av Sveriges ordförandeskap i det informella säkerhetspolitiska samarbetet NB8, enligt Statsrådsberedningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen