Stormen bedöms slå mot Norden under fredagseftermiddagen och hålla i sig under helgen, uppger SMHI.

Ovädret kan ställa till det, men det för även med sig fördelar. 

I alla fall för elkonsumenter. 

Det blåsiga vädret leder till att elpriset rasar.

I morgon, lördag, är elpriset på minus under nästan varje timme i hela landet.

Det rapporterar sajten elen.nu med hänvisning till prissättningen på elbörsen Nordpool.

I genomsnitt väntas elpriset per timme landa på minus 5,98 öre/kWh under lördagen. Priset gäller samtliga av Sveriges elområden – från SE1 i norr till SE4 i söder.

Inga minuspriser

Det blir dock inte fråga om några minuspriser på el under lördagen.

– För slutkonsumenten tillkommer elskatt, moms och nätavgift på över en krona per kilowattimme, rapporterar Sveriges Radio.

Rekordmånga timmar med minuspriser

Under 2024 har antalet timmar med negativa elpriser i Sverige fördubblats jämfört med fjolåret.

Det visar en kartläggning från elhandelsbolaget Bixia.

Enligt Bixia är den kraftiga utbyggnaden av solkraft i Europa den primära orsaken till utvecklingen.

– Den kraftiga utbyggnaden av solkraft och vindkraft i Europa, i synnerhet i Tyskland, ger allt fler timmar med negativa elpriser i Sverige. När den tyska elproduktionen under soliga perioder överstiger förbrukningen skapas minuspriser, som spiller över på oss i norr, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Trenden gynnar konsumenter med timprisavtal, eftersom de kan styra sin elanvändning och till exempel ladda elbilen eller tvätta under de billigaste timmarna.

Utvecklingen för dock även med sig vissa risker, enligt Johan Sigvardsson.

– På kort sikt gynnas konsumenter med timprisavtal av de negativa elpriserna. Men samtidigt innebär trenden att producenterna får lägre ersättning, vilket ger minskad investeringsvilja. På sikt kan effekten bli att den viktiga utbyggnaden av förnybara energikällor bromsas och att elektrifieringen av samhället klingar av.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen