I DAG FREDAG: Snövarning i 10 län – uppemot 15 centimeter

2024 01 26

Vintern är långt ifrån över i Sverige.

Trots milda temperaturer och mycket regn i sydligaste Sverige kan andra delar av landet fortsätta räkna med vitt landskap.

Under fredagen drar ett nytt snöfall in över norra Götaland och södra Svealand och uppemot 15 centimeter snö förväntas falla.

– Redan på fredag rör sig nästa nederbördsområde in västerifrån och det väntas beröra hela landet, informerar SMHI:s meteorolog Lars Knutsson i en kommentar.

– Från Svealand och norrut nästintill enbart snö, men i Götaland både snö och regn. I främst Svealand och delar av norra Götaland kan snöfallet bli ymnigt.

Gul varning i 10 län

SMHI tar väderprognosen på allvar.

I hela tio län har expertmyndigheten gått ut med gul varning, den första av tre nivåer, för snöfallet imorgon.

– Vädret kan bli en fara för allmänheten och orsaka vissa skador på egendom och miljö, framhåller SMHI på sin hemsida.

– Var extra uppmärksam på hur vädret utvecklar sig där du är.

Dessa län berörs

De tio län som helt eller delvis berörs av den gula varningen är följande:

- Dalarna

- Kalmar

- Stockholm

- Sörmland

- Uppsala

- Västra Götaland

- Värmland

- Västmanland

- Östergötland

- Örebro

Vädjar: Ta varningen på allvar

Tidigare i veckan vädjade SMHI till svenska folket om att ta varningarna på större allvar.

– Ibland kan man känna att allmänheten borde tänka ett varv till. Speciellt vid gula och orangea varningar som kan leda till omfattande konsekvenser i samhället, sade institutets enhetschef Lisa Lind till P4 Stockholm.

– När vi går ut med en varning så vill vi att man tar det i beaktande när man gör sin planering. Även vid en gul varning behöver man tänka till och fundera på om man verkligen behöver ge sig ut i trafiken.

Foto: T. Holmes

Text: Redaktionen

Skatteverket har räknat fel – på 8 miljarder

2025 10 10

Domstol har slagit fast att Skatteverket har gjort felberäkningar på 8 miljarder kronor.

Skatteverket har hävdat att bilkoncernen Volvo Cars har redovisat en lägre beskattningsbar inkomst än rimligt för åren 2020 till 2022.

Bakgrunden är Volvos prissättning till utländska säljbolag.

En prissättning som Skatteverket inte ansåg marknadsmässig.

Nu dömer förvaltningsrätten i Göteborg till Volvos fördel.

8 miljarder kronor

Skatteverket ville höja koncernens beskattningsbara inkomst med 8 miljarder kronor.

Förvaltningsrätten ger nu Volvo rätt och framhåller att Skatteverkets argumentation om den internationella prissättningen inte stämmer.

– Domstolen gör bedömningen att Skatteverket inte har bevisat att prissättningen varit felaktig, uppger förvaltningsrättens rådman Kristina Jarnevall, i ett uttalande.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Global koncern

Volvo är en del av en global koncern, med omkring 30 olika säljbolag i andra länder.

Skatteverket menar att Volvo har gett säljbolagen utomlands stora vinster, samtidigt som Volvo redovisat förluster i Sverige.

Myndigheten har jämfört de utländska säljbolagens vinstmarginal med vinstmarginalen i andra verksamheter med liknande tjänster.

– Grunden för denna bedömning är att de bolag som Skatteverket jämfört med inte har en verksamhet som är tillräckligt lik verksamheten i de utländska säljbolagen inom Volvokoncernen, framhåller Kristina Jarnevall.

Bakgrund till domen

Lagstiftning bakom domen ser ut enligt följande:

- Inom koncerner ska prissättningen av transaktioner mellan ett bolag i Sverige och utländska koncernbolag motsvara vad som skulle ha avtalats mellan oberoende företag i motsvarande situation.

- Syftet med bestämmelsen är att förhindra att vinster överförs från Sverige till närstående bolag utomlands genom prissättning av varor och tjänster som avviker från marknadspriset.

-Bedömningen av om prissättningen av en koncernintern transaktion är marknadsmässig sker genom en jämförelse med prissättningen av motsvarande transaktion mellan oberoende parter.

Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg

LÄS MER: Många svenskar har gjort samma miss – riskerar ekonomisk smäll

Foto: Fialotta Bratt, Skatteverket

Text: Redaktionen

EU tvärvänder – backar från Ukrainastöd

2025 10 10

EU kommer avsluta ett av unionens stödprogram för Ukraina.

Den 4 mars 2022 aktiverade EU det så kallade massflyktsdirektivet.

Det innebär att personer från Ukraina direkt ska kunna få tillfälligt skydd och uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater.

Nu har EU fattat beslutet att avsluta stödet.

Ukraina har meddelats

EU har nu uppmanat den ukrainska regeringen att börja förbereda sig för att de mest utsatta medborgarna kommer att återvända.

– Europeiska unionen har meddelat att man planerar att avsluta sitt stödprogram för ukrainska flyktingar från och med mars 2027, säger den ukrainska parlamentsledamoten Viktoria Hryb, rapporterar Kyiv Post.

Efter att massflyktsdirektivet aktiverades i mars 2022 har det förlängts två gånger.

Enligt de nya riktlinjerna förväntas länderna i EU avveckla programmet och samtidigt säkerställa stöd till ukrainare när de förbereder sig för att återvända hem.

– Efter 2027 kommer bara ukrainare som har officiella jobb och har fått uppehållstillstånd eller medborgarskap att få stanna i EU-länder. Alla andra kommer att behöva återvända hem, säger Viktoria Hryb.

”Återuppbygga landet”

De nya rekommendationerna till EU:s medlemsländer uppmanar till en samordnad plan som hjälper flyktingar att återvända och återintegreras i Ukraina.

– EU:s solidaritet med Ukraina förblir oförändrad. Men att det är dags att förbereda sig
för det ögonblick då landets medborgare kan återvända hem och delta i återuppbyggnaden av landet, säger Danmarks migrationsminister Kaare Dybvad Bek, rapporterar tidningen.

Läs också: EU:s besked – så ska ryska stridsflygen hanteras

Ekonomiskt stöd

En del europeiska länder har redan börjat förbereda ekonomiskt stöd till ukrainare som väljer att återvända.

Irland håller på att utveckla ett nytt program som kan betala upp till 2 500 euro för privatpersoner och 10 000 euro till familjer som återvänder.

I Finland diskuteras ett stöd på upp till 5 300 euro.

Rekommendationerna från EU är inte juridiskt bindande, så varje land kan själva bestämma hur man vill agera.

Läs också: EU nära mardröm – ”kan förändras i grunden”

Foto: President of Ukraine Office resp Dati Bendo, European Union, 2025

Text: Redaktionen