I DAG: Civilplikt införs i Sverige – det här gäller
2024 01 19
Från och med i dag fredag gäller civilplikt i Sverige.
I takt med den ryska diktatorns krig mot Ukraina och Putinregimens våldsamma hot mot en rad grannländer har regeringen beslutat om att Sveriges försvar måste stärkas betydligt.
Allvarligt läge
– Detta är ett arbete som vi, mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget och erfarenheterna från Ukraina har bedrivit i ett särskilt snabbspår på försvarsdepartementet och på MSB.
Det understryker civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin.
Beslutet fattades tre dagar före julafton och i morgon fredag den 19 januari återinförs civilplikten i praktiken.
Sveriges motståndskraft
Rent konkret avser det den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet.
– Beslutet innebär att personer som redan har relevant utbildning inom områdena räddningstjänst och elförsörjning kommer kunna omfattas av civilplikt, betonar Regeringskansliet.
– Det är en styrka för Sverige och vår motståndskraft att räddningstjänsten ges bättre förutsättningar att verka vid ett väpnat angrepp mot Sverige, säger civilförsvarsministern.
Alla 16-70 år
Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige ingår i Sveriges totalförsvar och måste vara med och förbereda Sverige för krig, om det behövs.
Det kallas för att vara totalförsvarspliktig.
– Det finns tre typer av totalförsvarsplikt: värnplikt inom det militära försvaret, civilplikt inom till exempel räddningstjänsten eller Försvarsmakten.
– Samt allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap.
Det förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, på webbsidan Krisinformation.
De så kallade vapenfria utbildningarna upphörde i sin dåvarande form 1995. Därefter användes benämningen civilplikt men sedan 2008 har inga civilpliktiga långtidsutbildats.
Krigstjänstgöring
I år 2024 hoppas regeringen kunna utbilda 300 personer inom civilplikten och ännu fler 2025.
Civilplikt handlar om att se till att viktiga delar av samhället fungerar.
– Plikten omfattas, precis som värnplikt, av grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring, förklarar MSB.
Foto: M. Dahlstrand, Sveriges Riksdag
Text: Redaktionen
