I DAG ONSDAG: Snöfall i hela Sverige – varning i fem landskap

2023 11 29

I stort sett hela landet får snöfall under onsdagen och på flera håll blir det kraftigt oväder.

Kung Bore tar ett allt mäktigare grepp över Sverige och nu blir det nya snöfall från Smygehuk i söder till Kiruna i norr.

Upp till 30 centimeter snö

Särskilt hög risk för kraftigt snöoväder under onsdagen är det i fem olika landskap i norra Sverige.

Och allra värst läge blir det i Västerbotten. Under natten till onsdagen och under tidig onsdagsmorgon väntas mycket snö komma.

– Snöfall som kan vara ymnigt i kombination med vind, rapporterar SMHI.

– Upp till 30 centimeter snö och det fortsätter snöa ytterligare något dygn, klargör SMHI avseende både tisdagen och onsdagen sammantaget.

Från Ångermanland till Gävle

SMHI utfärdar orange varning för Västerbotten och risken för trafikolyckor och elavbrott är stor.

Snövarning utfärdas även för Ångermanland, Medelpad, Hälsingland och Gästrikland som drabbas av rikliga snöfall.

– Snöfall som kan vara ymnigt och bland annat medföra trafikproblem.

– Det kan komma 15 till 30 cm snö under ett drygt dygn och det kan fortsätta snöa ytterligare något dygn därutöver, enligt SMHI:s besked för tisdag och onsdag totalt.

Jämtland och Dalarna

Under onsdagsmorgonen kommer det även att snöa i södra Norrbotten, södra Lappland, Jämtland och Härjedalen i Norrland.

Under förmiddagen drar snön även in över norra Norrbotten och centrala delarna av Dalarna, Därmed får alla landskap i Norrland snöfall under onsdagen.

Södra Sverige

Även samtliga län och landskap i Svealand och Götaland får snö under onsdagen enligt SMHI:s senaste nederbördsprognos.

Det handlar inte om lika stora mängder som vid Norrlandskusten och SMHI utfärdar ingen snövarning för något område söder om Gästrikland.

Däremot är betydande trafikproblem att vänta på många håll.

Torsdagen

Temperaturen vid lunchtid blir -1 i Skåne som har mildast temperatur i landet och -9 i Kiruna som har kallast.

Under torsdagen drar nya snöfall in och då drabbas inte minst Kalmar län inklusive Öland, Östergötland och Södermanland.

Foto: F. Nobel

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen