I DAG ONSDAG: Snöfall i hela Sverige – varning i fem landskap

2023 11 29

Kung Bore tar ett allt mäktigare grepp över Sverige och nu blir det nya snöfall från Smygehuk i söder till Kiruna i norr.

Upp till 30 centimeter snö

Särskilt hög risk för kraftigt snöoväder under onsdagen är det i fem olika landskap i norra Sverige.

Och allra värst läge blir det i Västerbotten. Under natten till onsdagen och under tidig onsdagsmorgon väntas mycket snö komma.

– Snöfall som kan vara ymnigt i kombination med vind, rapporterar SMHI.

– Upp till 30 centimeter snö och det fortsätter snöa ytterligare något dygn, klargör SMHI avseende både tisdagen och onsdagen sammantaget.

Från Ångermanland till Gävle

SMHI utfärdar orange varning för Västerbotten och risken för trafikolyckor och elavbrott är stor.

Snövarning utfärdas även för Ångermanland, Medelpad, Hälsingland och Gästrikland som drabbas av rikliga snöfall.

– Snöfall som kan vara ymnigt och bland annat medföra trafikproblem.

– Det kan komma 15 till 30 cm snö under ett drygt dygn och det kan fortsätta snöa ytterligare något dygn därutöver, enligt SMHI:s besked för tisdag och onsdag totalt.

Jämtland och Dalarna

Under onsdagsmorgonen kommer det även att snöa i södra Norrbotten, södra Lappland, Jämtland och Härjedalen i Norrland.

Under förmiddagen drar snön även in över norra Norrbotten och centrala delarna av Dalarna, Därmed får alla landskap i Norrland snöfall under onsdagen.

Södra Sverige

Även samtliga län och landskap i Svealand och Götaland får snö under onsdagen enligt SMHI:s senaste nederbördsprognos.

Det handlar inte om lika stora mängder som vid Norrlandskusten och SMHI utfärdar ingen snövarning för något område söder om Gästrikland.

Däremot är betydande trafikproblem att vänta på många håll.

Torsdagen

Temperaturen vid lunchtid blir -1 i Skåne som har mildast temperatur i landet och -9 i Kiruna som har kallast.

Under torsdagen drar nya snöfall in och då drabbas inte minst Kalmar län inklusive Öland, Östergötland och Södermanland.

Foto: F. Nobel

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen