I DAG FREDAG: SMHI varnar för plötslig ishalka

2023 11 24

Fredagen kommer att bjuda på låga temperaturer och en hel del snö i Sverige.

Vid Upplandskusten kan det bli en del ymnigt snöfall, uppger SMHI.

När temperaturen sjunker på fredagseftermiddagen kan det dessutom bli ordentligt halt på vägarna i södra Sverige.

–  Även över södra Halland och Skåne väntas en del kraftigare byar av regn eller blötsnö, de följs mot kvällen av snabbt uppklarnande väder med tillfrysning och ishalka som följd, framhåller SMHI:s meteorolog Katarina Andersson.

Gul varning

Under fredagen har SMHI gått ut med en gul varning för plötslig ishalka i hela Skåne.

– Temperaturen sjunker fort och det blöta fryser till. När det sker snabbt över ett stort område kan det vara svårt att halkbekämpa, till en början i alla fall, säger Katarina Andersson till Sydsvenskan.

Invånare i södra delen av Sverige uppmanas nu att iaktta vaksamhet på vägarna under fredagseftermiddagen och kvällen.

– Det finns risk för begränsad framkomlighet på vägar på grund av trafikolyckor, framhåller SMHI.

Vidare varnar väderinstitutet för att trafiken kommer att gå långsammare på grund av halkan och att det finns risk för förseningar inom buss- och flygtrafiken samt inställda avgångar.

Snövarning

SMHI har även gått ut med en gul varning för snöfall under fredagen.

Varningen har utfärdats för Uppsala län och Stockholms län.

– Från fredag eftermiddag väntas snöbyar som kan vara kraftiga och ge besvärligt väglag.

Allmänheten väntas drabbas av förseningar.

– Trafiken går långsammare på grund av halka, snömodd, dålig sikt och snörök, betonar SMHI som även varnar för ökad risk för trafikolyckor.

Snöbyar drar in i helgen

I helgen blir det kyligt väder i stora delar av Sverige.

Ett lågtryck drar in över landet.

– Under veckoslutet vänder temperaturen neråt igen då nordvindar drar ned kallare luft över landet. Över de östra farvattnen bildas snöbyar som tidvis kan dra in över delar av ostkusten samt över Gotland och Öland, berättar SMHI:s Katarina Andersson.

Foto: Gary Meulemans

Text: Redaktionen

JUST NU: Nato bekräftar enormt fiasko för Putin

2025 06 04

Vladimir Putin har länge använt Rysslands militära förmåga som ett avskräckningsmedel mot västvärlden och Ukraina.

Under kriget gång har Putins ständigt hotat med kärnvapen och ”militära åtgärder” i försök att avskräcka väst från att stödja Ukraina.

Nu har den ryska avskräckningsförmågan fått sig en rejäl törn.

Ukrainas drönaroperation ”Spindelnät”, som genomfördes i måndags, har skadat 40 ryska bombflygplan och totalförstört 10 till 13 plan.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid Nato på onsdagseftermiddagen. 

– De förstörda flygplanen bär ansvaret för 3 000 kryssningsrobotar som har avfyrats mot kritisk infrastruktur och civila mål i Ukraina sedan krigets början, säger tjänstemannen enligt Meduza.

”Oerhört hårt slag mot Ryssland”

Nato bekräftar således Ukrainas uppgifter om att ett 40-tal ryska bombplan träffades i drönaroperationen. Av dessa ska alltså 10-13 vara helt förstörda.

Ett enormt fiasko för den ryska krigsmakten.

– Attacken försvagar Rysslands militära prestationsförmåga och ökar dess krigskostnader. Samtidigt är attacken symboliskt och kommunikationsmässigt mycket viktig för Ukraina eftersom den visar att Ukraina kan överraska Ryssland.

Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskaper vid Försvarshögskolan och universitetsforskare vid Helsingfors universitet, till Yle.

Militärexperten och tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör samma bedömning.

– Detta är ett oerhört hårt slag mot Ryssland. Det kommer få långsiktiga effekter bland annat eftersom den här typen av plan inte tillverkas längre, säger han till SVT.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Ryssland “extremt provocerat" – Kreml varnar för nytt krig

UPPGIFTER: Amerikansk militär fruktar stor attack i USA

Rysslands ex-president erkänner: Vi söker ”fullständig förintelse”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Gigantiskt rökmoln drar in över Sverige

2025 06 04

Kanada har drabbats av omfattande skogsbränder under hela maj och början av juni.

Tiotusentals invånare har evakuerats från provinserna Saskatchewan, Manitoba och Ontario.

Men det är inte bara Kanada som påverkas. 

Satellitbilder har visat hur stora rökmoln rör sig bort från skogsbränderna. Rökmolnen har färdats över Atlanten och nått Europa vid flera tillfällen, rapporterar EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus Climate Change Service.

Den 18-19 maj nådde ett stort rökmoln Grekland och östra Medelhavet.  

Ett andra, mycket större rökmoln, korsade Atlanten under den sista veckan i maj och nådde de nordvästra delarna av Europa den 1 juni.

Nu har ytterligare ett rökmoln svept in över den europeiska kontinenten. Och den här gången drabbas Norden.

Det visar nya satellitbilder som danska TV2 tagit del av.

– Röken anlände redan till nordvästra Europa på söndagen och drog in över Danmark (och Sverige, reds.anm) under tisdagen, rapporterar kanalen.

Så påverkas allmänheten

Enligt Christoffer Karoff, docent vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet, går det att se röken med blotta ögat.

– För det första ger röken himlen ett mjölkvitt sken, vilket kommer att skymma solens strålar. Dessutom blir soluppgångar och solnedgångar rödare, eftersom endast de långvågiga rödaktiga färgerna går igenom lagret av sotpartiklar.

Så påverkas luftkvalitén

EU:s Copernicus fastslår att luftkvalitén inte kommer att påverkas i någon större skala, eftersom rökmolnen vanligtvis befinner sig på mycket hög höjd.

– Skogsbränder är en vanlig företeelse i skogar på norra halvklotet från våren och under sommarmånaderna. Fram till början av juni visar våra data att de centrala regionerna i Kanada upplevt några mycket intensiva veckor vad gäller utsläpp från skogsbränder, säger Mark Parrington, senior forskare vid Copernicus atmosfärövervakningstjänst, i ett uttalande.

– Dessa uppgifter, och det faktum att vi kan observera röken i Europa, är en återspegling av omfattningen av bränderna och de effekter de har haft i Manitoba och Saskatchewan. På CAMS övervakar vi händelser som dessa för att förstå hur de påverkar atmosfären och luftkvaliteten regionalt och globalt.

Akrivfoto: V.Aivazovsky

Text: Redaktionen