I DAG FREDAG: Nytt snöoväder – varning i flera län

2023 12 01

I morgon fredag drar nya kraftiga snöfall in över Sverige.

Vintervädret har kommit för att stanna enligt SMHI:s senaste prognos.

Uppland och Stockholm

Det blir snöfall i hela 12 län och landskap under fredagen och i tre landskap väntas extra mycket snö.

I Uppland kommer det falla snö en stor del av dagen.

– Här kan det ställa till det på vägarna, rapporterar SMHI.

Även Stockholms län och huvudstaden väntas få en del snö.

Gotland

Allra mest snö kommer dock i två andra landskap där SMHI även utfärdar vädervarning på grund av omfattande snöfall.

Ett av landskapen är Gotland.

– Ett lågtryck över Baltikum för in ett område med snöfall och snöbyar över Östersjön.  

– Snön väntas vara relativt blöt då temperaturen ligger runt nollan eller någon enstaka plusgrad, vilket kan ge extra halt väglag, enligt SMHI.

– Fram till fredag morgon väntas 6 till 10 centimeter, lokalt mer. Snöbyarna fortsätter även in på dagen på fredagen men i försvagad form.

Varningen avser norra Gotland inklusive Visby.

Öland

Det andra landskapet som får snövarning är Öland.

– Snöbyar drar in med nordvinden vilket bland annat kan orsaka problem i trafiken.

– Snön väntas vara blöt då temperaturen ligger på 0-2 plusgrader.

– I och med att det är snöbyar kan det bli stora lokala variationer. Totalt väntas 4 till 10 centimeter, eller lokalt 15 centimeter, uppger SMHI.

Snöbyarna avtar allt mer under fredagen och väntas dra bort helt under fredag eftermiddag.

Varningen avser norra Öland inklusive Borgholm.

Östergötland och Småland

Under natten till fredagen och tidigt på fredagsmorgonen kommer det även att snöa en hel del i Götaland.

Invånarna i Östergötland, Västergötland, Jönköpings län, Kronobergs län, Blekinge och framförallt Kalmar län kan räkna med att vakna upp till flera centimeter nysnö på fredagsmorgonen.

Lappland och Västerbotten

Även norra Lappland och Västerbotten väntas få snö på fredagen men då i mindre mängd.

Fredagen blir kall med minusgrader i hela Sverige. Vid lunchtid från -1 i södra Sverige ned till -13 i inre Lappland.

På lördagen kommer dock solen att visa sig på vissa håll - främst över landets västra och norra delar.

– Och vid Upplands kust fortsätter snöbyar dra in. Det ser ut att lugna ner sig över Öland och Gotland, rapporterar SMHI.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen