I DAG FREDAG: Enorm aktion förbereds i Sverige

2023 11 17

En uppmaning från USA har spridit sig till Sverige.

Det hela började med att en stor pro-palestinsk Tiktok-kanal utfärdade en uppmaning till amerikanska medborgare.

– Gå till en bankomat på fredag och ta ut 100 dollar, uppmanade kanalen.

Nu har budskapet spridit sig till Sverige.

Instagram-kontot ”Rättvisa för alla” är en av flera aktörer som uppmanar sina följare att ta ut 1 000 kronor under fredagen. Syftet är att visa solidaritet med Palestina och markera mot Sveriges makthavare.

– Fredag den 17 november tar vi alla ut 1 000 kronor. Effekten av massuttaget kommer resultera i en chock för bankerna, vilket är aktionens syfte. Genom den ekonomiska protest uppmanar vi Sverige till att avsluta investering och samarbeten som finansierar Israels olagliga ockupation! skriver ”Rättvisa för alla” i ett inlägg som fått över 8 000 gillamarkeringar.

Över 100 000 följare

En annan som delat vidare uppmaningen är ekonomi-influencern "Metro.finans".

Personen bakom kontot har över 100 000 följare på Instagram och Tiktok.

Han förutspår en bankkollaps under fredagen.

– Deras gud är pengar. För att bibehålla makt och kontroll vill de bibehålla dina pengar i banken. Om endast en procent av Sveriges befolkning tar ut 1 000 kronor skulle det resultera i full panik. Våra banker är fattiga på kontanter, säger influencern.

I en kommentar till SvD framhåller han att målet är att ”uttrycka solidaritet med det palestinska folket och samtidigt kräva en vapenvila från våra makthavare och politiker”.

– Det är absurt att Sverige kan vara "neutral" i frågan om vapenvila, säger influencern till tidningen och tillägger:

– Om inte våra makthavare tar våra demonstrationer på allvar, kanske de gör det när våra banker förlorar pengar. Och de ska vara väl medvetna om att vi inte kommer ge upp, utan det här är bara början.

Bankerna svarar

Bankerna är, trots hotet, inte oroliga för en kollaps under fredagen.

– Några automater kan tillfälligt få slut på kontanter men då ser vi till att ladda dem så snart vi kan, säger Jenny Danielsson till SvD.

Hon är kommunikationsansvarig på Bankomat som ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Sveriges ställningstagande

Den svenska regeringen har framhållit att Israel har en självklar rätt att försvara sig mot terrorism och den urskillningslösa raketbeskjutning som fortsatt pågår mot landet.

Regeringen har fördömt terroristgruppen Hamas attacker och krävt att gruppen friger personerna som tagits som gisslan.

Samtidigt understryker regeringen att Israels rätt att försvara sig inte är absolut.

– Israels legitima rätt att försvara sig måste ske i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten. Folkrätten gäller alla och alltid, oavsett geografisk kontext.

Vidare betonar regeringen att civila måste skyddas i kriget, humanitärt tillträde till Gaza måste säkerställas och en regional eskalering måste undvikas.

Läs mer om Sveriges ställningstagande här.  

Foto:  Bankomat

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen