I DAG: Stora kosläppet har inletts – Detta får du göra och detta inte göra

2021 09 29

Från och med idag slopas nästan alla restriktioner i Sverige och bara några få blir kvar. Det innebär att det nu är fritt fram med lika mycket gäster som förr på allehanda tillställningar – offentliga som privata.

S-MP-regeringen har även beslutat att Sverige säger nej till vaccinationsbevis vilket innebär att – även om ovaccinerade rekommenderas att idka försiktighet – så kommer den saken inte att kontrolleras.

Allt detta slopas

Här är restriktionerna som slopas i dag onsdag 29 september:

Begränsningen för allmänna sammankomster, dvs allt från bio och konserter till föreläsningar och gudstjänster och demonstrationer

Begränsningen för offentliga tillställningar, dvs allt från idrott och marknader till mässor och nöjesparker

Begränsningen för privata fester och företagsevent

Begränsningen på 8 personer inomhus på restaurang och kafé

Rådet om att jobba hemifrån

Detta blir kvar

Restriktionerna som blir kvar:

Råd om att undvika trängsel

Hellre ses ute än inne

Stanna hemma och testa sig vid symtom

Möjlighet att anpassa utbildning i skolan efter rådande läge

Om smittan tilltar rejält igen så finns beredskap att införa restriktioner igen betonar Folkhälsomyndigheten.

ANALYS

Tack vare vaccinet har antalet svårt sjuka och döda minskat kraftigt vilket är fantastiskt bra!

Samtidigt kommer nu rapporter som visar att vaccinets effekt avtar kraftigt efter några månader och dessutom är 56 % av regionernas smittskyddsläkare oroliga över vilka konsekvenser som de hävda restriktionerna kan få.

20 oktober

Förra året 2020 förvärrades läget med många fler intensivvårdade omkring 20 oktober och kring 2 november var läget alarmerande med kraftigt ökande antal. Hur det går samma period i år 2021 vet vi först om 4-5 veckor.

Vaccin mot väder

Det är känt att smittan sprids mer när det är kallare väder men den stora fördelen i år jämfört med i fjol är att vi har vaccinet och en stor andel av svenska folket är vaccinerade.

Hoppet är starkt! Men oron finns där. Försiktighet en tid är aldrig fel.

Foto: J. Masri

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen