HYLLORNA LÄNSAS: Mejerivara försvinner från butikerna

2026 04 29

Det uppger Arla på onsdagsmorgonen.

Mejerijätten varnar för konstant brist på kvarg ända fram till 2028. Detta eftersom det kommer ta tid för producenterna att möta den kraftigt ökade efterfrågan.

– Vi gör allt vi kan för att ligga i fas och våra mejerier producerar mer än någonsin tidigare, men trots det kan det i perioder vara lite glesare i kvarghyllorna, framhåller Emelie Nortén, kvargansvarig på Arla, i en kommentar till Dagligvarunytt.

Kraftig ökning

Under fjolåret ökade Arlas försäljning av kvarg med 36 procent.

Trots att produktionskapaciteten har ökat har mejerijätten inte kunnat möta den stora efterfrågan. Butikshyllorna har gapat tomma runt om i landet.

Nu satsar Arla cirka 380 miljoner kronor på att bygga en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

Enligt Emelie Nortén kommer den nya produktionslinjen att ”innebära en betydande kapacitetsökning” när den tas i drift 2028. Men fram till dess flaggar hon för brist på kvarg i mejerihyllorna.

LÄS MER: Lidl-succén kommer till Sverige – kostar 5 000 kronor

290 anställda

Mejeriet i Linköping, där cirka 290 personer arbetar, är Sveriges största specialmejeri. Enligt Arla har anläggningen en "lång tradition av innovation och effektiv produktion". 

I dag producerar mejeriet i Linköping producerar drygt 280 olika mejeriprodukter, inklusive yoghurt, gräddfil, crème fraiche, laktosfria och annat.

– Med investeringen ökar Arla sin kapacitet att möta den växande efterfrågan på kvarg med svenskproducerat innehåll – som ett komplement till den befintliga produktionen i Danmark, Finland och Tyskland, framhåller Arla i ett uttalande om den nya satsningen.

LÄS OCKSÅ: Dubbelkonkurs i bilbranschen – tusen anställda drabbas 

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen