Hushåll uppmanas – så mycket ska du spara 2024

2023 12 30

Precis som 2022 blev även 2023 ett kämpigt år med hög inflation och stigande räntor som tog hårt på en stor del av svenska folket.

Den tuffa ekonomin har gjort att många behövt använda sig av sparpengar för att klara av hushållskostnaderna. Under pandemin ökade sparandet generellt, och nu gäller det att börja spara igen för att skapa sig en ny buffert.

Uppmaningen kommer bland annat från vardagsekonomen Magnus Hjelmér vid ICA Banken.

– Även om det kommer många positiva signaler nu är faran inte riktigt över än. Det är viktigt att ta lite lärdom av de plötsliga kostnadsökningarna vi har sett, och att bygga på sin buffert igen när man har möjlighet, säger han till Göteborgs-Posten.

Swedbank: så mycket ska du lägga undan

På Swedbanks hemsida har storbanken tydliga direktiv om vilka rekommendationer som gäller för sparande.

Enligt banken är tumregeln att lägga undan drygt tio procent av sin lön efter skatt.

– Först och främst ska man spara ihop till en buffert. Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på just Swedbank.

– Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert.

"2-3 månadslöner"

Nordea ger samma rekommendation till sina kunder. 

Enligt banken behövs dels en trygghetsbuffert på drygt 2-3 månadslöner efter skatt om du blir sjukskriven eller arbetslös, men också en akutbuffert för oväntade utgifter som till exempel om kylskåpet går sönder.

– En akutbuffert bör ligga på omkring 10 000 – 30 000 kronor, beroende på din livssituation, understryker Nordea på sin hemsida.

Sprid inte ut sparandet

Men det är skillnad på sparande och sparande.

Claudia Wörmann, boendeekonom vid Hypoteket, framhåller att sparandet inte ska spridas ut för mycket under året. Dessutom ska man inte spara mer än vad man kan – går det inte att lägga undan pengar varje månad bör man tänka om.

– Många säger att man ska sprida ut sitt sparande, och så helt plötsligt får man inte ens ihop till bufferten. Om man inte kan spara så mycket så tycker jag att man ska bortse från det, säger Claudia Wörmann till GP.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen