Solcellsbolag står för glädjekalkyler utan förankring i verkligheten när de ska sälja in produkterna till nya kunder.

Det är varningen från energirådgivaren Fredrik Ahlberg, verksam i bland annat Skövde kommun samt flera andra kommuner, rapporterar Sveriges Radio.

Och det är flera kunder som är missnöjda.

– Han (säljaren, red. anm.) sade att det ska betala sig på åtta år. Men när du ser facit är det nog närmare åttio års avskrivning, säger exempelvis solcellskunden Bosse Fahlgren till radion.

"Många parametrar avgör"

Enligt Fredrik Ahlberg är det inget ovanligt med dessa tveksamma kalkyler från säljarna.

Han uppmanar kunder att dubbelkolla med energirådgivaren i sin kommun och ta in flera offerter. Att tänka på att det är flera saker som påverkar hur, eller om, man tjänar in investeringen är även det viktigt.

– Det är hur elpriser utvecklar sig, hur man har gjort sin installation, vilken beräknad mängd sol man kommer få på sina paneler, så det är många parametrar som spelar in här förutom priset naturligtvis, säger energirådgivaren.

Missuppfattning sprids

Enligt radiokanalen sprids nu en missuppfattning bland solcellskunder.

Det handlar om hur man egentligen får tillbaka det elöverskott man producerar på sommaren. Man får ett tillgodohavande, men hur mycket det är värt bestäms av elpriset.

– På vintern exempelvis är kilowattimmen dyrare och då är ett tillgodohavande inte så mycket värt, säger Fredrik Ahlberg.

LÄS MER: Solcellstrend i Europa – inte tillåtet i Sverige

Ökat explosionsartat

Antalet solcellsanläggningar i Sverige har ökat närmast explosionsartat de senaste åren.

År 2022 fanns det nästan 150 000 stycken i hela landet och under samma år installerades 55 000 nätanslutna anläggningar – en ökning på 50 procent jämfört med året innan.

– I och med det höga intresset för klimatomställningen i kombination med de svängande stundvis höga elpriserna vi såg under förra året, kommer vi sannolikt att få se ännu fler solpaneler på våra tak i framtiden, har Elin Larsson, elmarknadsanalytiker vid Energimyndigheten, tidigare sagt.

Svensk bjässe i konkurs

Samtidigt har delar av branschen fått det allt tuffare i närtid.

I slutet av augusti gick Solcellen Sverige AB, mer känt som Solcellen.nu, i konkurs.

Det är ett av Sveriges största solcellsföretag med en årsomsättning på 200 miljoner kronor

– Vi har sedan starten hunnit med att installera flera tusen solcellsanläggningar och har på så sätt skaffat oss ovärderlig rutin i en annars ung bransch, framhåller företaget på sin hemsida.

LÄS MER: Svensk solcellsjätte går i konkurs

Foto: D. Messina

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen