Hundratusentals hemsidor försvunna

2024 05 20

Minst 250 000 hemsidor går inte längre att nå.

Den stora mängden försvunna webbsajter har aktualiserat ett stort problem: pålitligheten i den information man hittar på nätet.

Det menar författarna till en ny studie från den amerikanska tankesmedjan Pew Research Center, rapporterar Winbuzzer.

"Avsevärda konsekvenser"

En miljon webbsidor från 2013-2023 arkiverade hos den ideella organisationen Common Crawls har granskats i undersökningen.

Resultaten visar att 25 procent av sidorna numera är otillgängliga. Bland hemsidorna från 2013 är det idag enbart 62 procent som fortfarande fungerar.

– Konsekvenserna av detta digitala förfall är avsevärda, eftersom det påverkar tillförlitligheten och beständigheten hos onlineinformation, framhåller techsajten.

"Konskevent problem"

Många av de icke-existerande sidorna finns dessutom på statliga myndigheter och nyhetssajter. Av 500 000 testade hemsidor innehöll 21 procent minst en trasig länk. Särskilt utsatta är lokala myndigheter.

Nyhetssajter visar samma mönster. Av lika många analyserade sidor, en halv miljon, från 2 063 webbplatser innehöll så många som 23 procent minst en trasig länk.

– Det här problemet är konsekvent på nyhetswebbplatser med både hög trafik och låg trafik, skriver techreportern Markus Kasanmascheff på Winbuzzer.

Pekar ut Wikipedia

Problemet om bristande pålitlighet pekas bland annat ut på det populära digitala uppslagsverket Wikipedia. Av 50 000 engelskspråkiga sidor på sajten innehöll över hälften minst en trasig referenslänk som inte längre går att nå.

Totalt är 11 procent av samtliga referenslänkar på Wikipedia inte längre tillgängliga.

Även på sociala medier märks bortfallet. Mellan 8 mars och 27 april förra året spårade forskarna 5 miljoner inlägg på Twitter (numera X). Två månader senare var 18 procent inte längre tillgängliga, framför allt för att kontot bakom inläggen ändrats till privat, blivit avstängt eller raderats.

Foto: G. Carstens-Peters

Text: Redaktionen

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen