Hundratusentals hemsidor försvunna

2024 05 20

Den stora mängden försvunna webbsajter har aktualiserat ett stort problem: pålitligheten i den information man hittar på nätet.

Det menar författarna till en ny studie från den amerikanska tankesmedjan Pew Research Center, rapporterar Winbuzzer.

"Avsevärda konsekvenser"

En miljon webbsidor från 2013-2023 arkiverade hos den ideella organisationen Common Crawls har granskats i undersökningen. 

Resultaten visar att 25 procent av sidorna numera är otillgängliga. Bland hemsidorna från 2013 är det idag enbart 62 procent som fortfarande fungerar.

– Konsekvenserna av detta digitala förfall är avsevärda, eftersom det påverkar tillförlitligheten och beständigheten hos onlineinformation, framhåller techsajten.

"Konskevent problem"

Många av de icke-existerande sidorna finns dessutom på statliga myndigheter och nyhetssajter. Av 500 000 testade hemsidor innehöll 21 procent minst en trasig länk. Särskilt utsatta är lokala myndigheter.

Nyhetssajter visar samma mönster. Av lika många analyserade sidor, en halv miljon, från 2 063 webbplatser innehöll så många som 23 procent minst en trasig länk.

– Det här problemet är konsekvent på nyhetswebbplatser med både hög trafik och låg trafik, skriver techreportern Markus Kasanmascheff på Winbuzzer.

Pekar ut Wikipedia

Problemet om bristande pålitlighet pekas bland annat ut på det populära digitala uppslagsverket Wikipedia. Av 50 000 engelskspråkiga sidor på sajten innehöll över hälften minst en trasig referenslänk som inte längre går att nå.

Totalt är 11 procent av samtliga referenslänkar på Wikipedia inte längre tillgängliga.

Även på sociala medier märks bortfallet. Mellan 8 mars och 27 april förra året spårade forskarna 5 miljoner inlägg på Twitter (numera X). Två månader senare var 18 procent inte längre tillgängliga, framför allt för att kontot bakom inläggen ändrats till privat, blivit avstängt eller raderats.

Foto: G. Carstens-Peters

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen