Hundratals skelett har hittats på svensk tomt
2023 10 31
En omfattande utgrävning pågår på en tomt utanför Västerås.
Det hela började 2020.
Bonden Erik Gustafsson skulle bygga en ny maskinhall hemma på gården i Äs norr om Västerås. Då gjorde han ett oväntat fynd på potatisåkern utanför gården.
Tre år senare har arkeologer grävt fram hundratals skelett på platsen.
Totalt har man hittat över 600 medeltida gravar på Erik Gustafssons tomt.
– När man förstår vidden av det blir det lite vördnadsfullt. Det är också väldigt intressant att titta hur det ser ut när de har frilagt skeletten. Det har blivit otrolig uppståndelse bland grannarna i området, säger bonden till GP.
En fullständig kyrkogård
Arkeologernas utgrävningar på platsen har visat att det handlar om en nästan komplett kyrkogård från medeltiden.
Oskar Spjuth, som är biträdande projektledare, berättar att arkeologerna först trodde att det rörde sig om en gammal boplats.
– Det gjordes en förundersökning för två år sedan på en del av ytan. Då konstaterade man att det finns en stor mängd medeltida skelettbegravningar här, som bedömdes vara från 1100-tal fram till 1300-talet.
– Men vi ser indikationer på att det är ännu äldre, en tidigare okänd gravplats från 1000-talet, säger han till VLT.
Skelett från alla åldrar
Skelett från både vuxna och barn har hittats på tomten, men än så länge finns det inte mycket information om vilka människorna var som levde på platsen.
Det mest spännande fyndet är en tinningring av brons som har suttit i håret på en kvinna.
Oskar Spjuth beskriver fyndet som ett ”jättespännande smycke”.
– Det är en liten kopparring inflätad i håret precis vid örat. Koppar dödar bakterier så håret där är bevarat. Det är väldigt typiskt för slaviskt kultur, från Ukraina, Ryssland, eller Baltikum. Det finns även i Sigtuna där vi vet att det finns koppling på något sätt till Östeuropa, från 1000-talet. Dna-undersökningar får visa varifrån det kommer, säger arkeologen till VLT.
”Stort mysterium”
Utgrävningen av hela platsen beräknas vara klar till våren 2024.
Arkeologerna fortsätter att söka efter svar på när och varför platsen glömts bort i historien.
– Det är ett stort mysterium och något vi försöker lista reda på. Det kan vara så att brottet ligger i digerdöden i mitten på 1300-talet. Det är inte så att de dog bort – så många dog inte – men kanske att man bestämde att en annan kyrka skulle gälla och att man avhelgade platsen.
Det säger Ann Vinberg, projektledare vid Stiftelsen Kulturmiljövård som ansvarar för arbetet, till GP.
Arkivfoto: J. Butterworth
Text: Redaktionen
