Hundratals hatkommentarer efter Sveriges EM-match mot Spanien

2021 06 15

Sveriges anfallsstjärna Marcus Berg drabbades av hundratals hatkommentarer på sitt instagramkonto efter EM-matchen mot Spanien igår.

Grova förolämpningar, könsord och krav på att han förlorar sitt medborgarskap fanns bland de flera hundra hatposter som vällde in på Marcus Bergs instagramkonto rapporterar Aftonbladet och Berg får nu stöd av sina medspelare.

– Otroligt tråkigt, vi vinner tillsammans och förlorar tillsammans, säger Alexander Isak.

– Det är så löjligt, så löjligt. Jag och alla andra i laget vet hur viktig ”Mackan” är för oss. Så det är otroligt lågt att hålla på med det där. Mackan vet att resten av laget har hans rygg, säger Robin Olsen till Aftonbladet.

Svenska fotbollförbundet har gått ut och kommenterat händelseutvecklingen.

– Vi håller koll och scannar av flödena. Vi kommer att sammanställa det imorgon. Sedan har vi löpande kontakt med vår säkerhetsavdelning utifall att vi kommer behöva agera med polisanmälan eller liknande, uppger presschefen Jakob Kakembo Andersson till tidningen. Polisen är inkopplas.

ANALYS

Hatet i sociala medier är ett gift som drabbar hela samhället och det är ofta en extremt icke-representativ skara personer som är väldigt högljudda och deras otroligt låga beteende säger mycket mer om dem än om något annat.

Mittbackskollegan Andreas Granqvist har lagt ut en bild på sitt Instagram där han kramar Marcus Berg med texten:

”KING @marcusberg.9 👑 Står bakom dig alltid! @swemnt 0-0 Spanien, bra start. Nu kör vi.”

❤ Det är så man ska agera och det är strålande att Granqvist visar alla unga personer  och även andra – som följer honom i sociala medier hur man ska bete sig som ett lag och stödja varandra.

Foto: Andreas Granqvist, Instagram

[yop_poll id="197"]

Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen