Hundratals döda djur på franska stränder

2024 03 08

Hundratals döda havsfåglar har upptäckts längs den franska kusten.

Längs den franska kusten har 500 döda havsfåglar hittats under den senaste tiden.

Närmare bestämt rör det sig om sillgrisslor, fåglar som rör sig ute till havs.

Det händer med jämna mellanrum att havsfåglar hittas döda på stränderna, men inte i den omfattning som det nu har gjorts i Frankrike.

Det rapporterar CNN.

Dör av utmattning

Forskare framhåller att den troligaste anledningen har att göra med tuffa förutsättningar ute till havs, vilket leder till extrem utmattning.

– Klimatförändringar är en indirekt orsak, eftersom den ökar frekvensen och intensiteten av stormar, särskilt vinterstormar, som är huvudorsaken till massiva strandningar av sjöfåglar, säger forskaren Jerome Fort.

Överlever inte

Sillgrisslor överlever inte utan mat längre än två eller tre dagar, och behöver äta ofta.

Detta i samband med de svåra förutsättningarna har lett till att stora grupper sillgrisslor utmattas fullständigt.

– I stormar som vi nyligen har sett har dessa fåglar svårt att äta ordentligt och kommer att dö av utmattning, fortsätter Fort.

Stora utmaningar

Sveriges lantbruksuniversitet framhåller att Sillgrisslan, som även finns i Sverige, möter stora utmaningar.

– Under riktigt varma dagar har sillgrisslorna svårt att hantera temperaturen på klipphyllan. De försöker söka skugga, börjar flämta, och har till slut ingen annan utväg än att lämna hyllan för att svalka sig i havet. De lämnar då ägg och ungar obevakade, som därmed riskerar att ramla ner eller bli tagna av rovfåglar, förklarar SLU.

Maten försvinner

En bidragande orsak till att havsfåglarna får svårare att hitta mat har med människan att göra.

– Den fisk som sillgrisslorna äter är också föremål för ett omfattande yrkesfiske. Både skarpsill och strömming fiskas idag för att användas till fiskmjöl och fiskolja, som i sin tur används inom jordbruk och vattenbruk. När fiskekvoterna sätts tas ingen hänsyn till sillgrisslor och andra havsfåglar

 Foto: R. Dancre

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trisslotter stoppas i butiker

2024 05 17

Det kan bli betydligt krångligare för den som vill köpa en Trisslott i framtiden.

Den populära skraplotten kan förbjudas i fysiska butiker.

– En nyligen presenterad utredningen vill i praktiken sätta stopp för trissförsäljningen i dagligvaruhandeln.

Det säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, i ett uttalande på branschorganisationens Youtubekanal.

Stopp för betalkort

Bygdeson hänvisar till regeringens utredning ”Ett nytt förbud mot spel på kredit”.

I utredningen föreslås det att ett förbud ska införas mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter.

– Det man vill göra är att förbjuda spel på kredit, vilket kan tyckas vara lovvärt, men som förslaget är formulerat innebär det att det blir stopp för allt att spel på kredit, inklusive alla former av betalkort, säger Pär Bygdeson och tillägger:

– Om det här förslaget går igenom riksdagen kommer den som säljer Trisslotter, eller andra spel i butik enbart kunna ta emot betalning via kontanter eller swish.

Livsmedelshandlarna ska kommentera utredningens förslag i ett remissvar som ska skickas till regeringen senast torsdagen den 23 maj. 

Pär Bygdeson konstaterar att organisationen kommer uppmana regeringen att ändra förslaget.  

– Från Livsmedelshandlarnas sida kommer vi att påpeka problemen med detta och begära att alla betalsätt ska vara godkända vid köp av spel i fysisk butik.

Fakta: Trisslotten

- Sveriges mest sålda skraplott

- Lanserades 1986

- Det säljs omkring 300 000 Trisslotter varje dag

- Under 2022 blev antalet miljonvinster på Triss 88 stycken. Det totala vinstvärdet för samtliga Trisslotter uppgick till 182 300 000 kronor

- Rent statistiskt behöver du köpa 32 876 Trisslotter innan du får en vinst på 10 000 kronor eller mer, vilket skulle kosta 986 280 kronor

Källor: Svenska Spel, Compricer resp CasinoWings

Foto: Svenska Spel

Text: Redaktionen


Oväntad uppmaning till alla med trädgård inför sommaren

2024 05 19

En expert vill att de med trädgård slutar upp med att rycka ogräs.

Sommaren närmar sig och många med trädgård börjar tillbringa allt mer tid utomhus.

Då är det vanligt att gå och leta efter ogräs som man rycker upp och kastar bort för att se till att trädgården är grön och fin.

Nu går en expert ut med en uppmaning till alla som gör så, och rekommenderar motsatsen.

Det rapporterar TV4.

Flera anledningar

Det är av flera anledningar som man bör undvika att ta bort ogräset, menar herbalisten Lisen Sundgren.

Dels menar hon att mycket av ogräset faktiskt är ätbart, och att man kan skapa en hörna på tomten tillägnad åt just ogräs.

– If you can't beat them, eat them, säger Lisen Sundgren till TV4.

Bland det ätbara ogräset nämner hon bland annat tistel, maskrosblommor som kan strös över soppa och brännässlor som man kan göra soppa eller pesto på.

Drar till sig insekter

En annan anledning till att ha kvar ogräset är att det drar till sig pollinerande insekter och skapar liv i trädgården.

– Då kan man gå och plocka sin mat och så är det surr, man vill ju att det ska låta i trädgården. Det blir ju väldigt sterilt med bara gräsmatta och odlade blommor som inte drar till sig pollinerande insekter.

Flera tips

För den som försöker etablera en trevlig trädgård finns flera tips att följa.

– En trädgård blir både spännande och mer intressant om kontraster mellan olika växters växtsätt får samverka och på så vis framhäva varandra, säger Blomsterlandets trädgårdsmästare Linda Schilen.

– Ett sätt att göra detta på är att låta formklippta ligusterklot eller idegranshäckar möta livfullt prydnadsgräs eller skira perenner. 

Insekter lockas

Schilen pekar ut just att insekter dras till den typen av trädgårdar.

– En bonus är att även insekter trivs i den här stilen av trädgårdar, vildvuxna perenner som blommar lockar insekter som pollinatörer och vintergröna växter blir fina övervintringsboplatser åt många nyttodjur.

En levande trädgård bedöms därmed vara bra av flera anledningar.

Foto: M. le Breton

Text: Redaktionen