HUNDATTACK: Polisen har öppnat eld

2023 02 23

Under onsdagskvällen åkte polisen i samband med en utredningsåtgärd till en adress i Karlstad.

På plats tvingades polisen skjuta verkanseld.

En hund attackerade polispatrullen. Polisen öppnade eld och sköt hunden i nödvärn.

–  En gick hund till attack mot en polis och bet polisen. I samband med detta sköt polisen hunden, säger Mats Öhman, presstalesperson vid polisen, till Aftonbladet.

Hunden avled sedan på djursjukhus.

En skadad

Polisen som blev biten av hunden har skadats och förts till sjukhus.

Hundägaren har informerats om dödsfallet.

Efter incidenten har polisen upprättat en anmälan om tjänstefel, rapporterar Aftonbladet.

Särskilda åklagarkammaren ska utreda anmälan.

– Vi utreder alltid tjänstefel när vi skjutit verkanseld. Oavsett om vi skjutit människor eller djur. Så det här är en rutinutredning, säger Mats Öhman till tidningen.

Fler blåljusnyheter: Misstänkt mord

En villa i Rimbo i Norrtälje brann under onsdagskvällen.

Två personer fick föras till sjukhus.

På torsdagsmorgonen meddelar polisen att en person har avlidit och att en person gripits misstänkt för mord.

– En person är i nuläget gripen och misstänkt för mordbrand. Brandplatsen är avspärrad och kommer - när det är möjligt - undersökas av kriminaltekniker, framhåller polisen.

Fakta verkanseld

Poliser får skjuta skarpt när de själva eller andra utsätts för hot eller svårare våld som kan orsaka allvarlig skada, till exempel en person med kniv eller skjutvapen.

Det kallas nödvärn, vilket innebär att polisen ska skjuta för att skydda sig själv och andra.

Polisen genomför årligen cirka 1,2 miljoner ingripanden.  I ett ytterst litet antal av dessa händelser tvingas polisen använda skjutvapen.

Under 2021 sköt polis verkanseld vid 21 ingripanden.

Polisens riktlinjer vid användning av skjutvapen:

- Polisen ska så långt som det är möjligt ha kontroll över skottfältet.

- Att skjuta från eller mot ett fordon i rörelse, som en bil eller motorcykel, ska undvikas i det längsta.

- Om polisen skjuter mot en person ska de sträva efter att bara för tillfället oskadliggöra personen. Skotten ska i första hand riktas mot benen, men om omständigheterna kräver det får polisen skjuta direkt mot överkroppen – till exempel om den hotfulla personen befinner sig nära i avstånd och angreppet går fort.

- Polisen måste alltid ta hänsyn till risken för att utomstående kan skadas vid skottlossning. Den risken är särskilt stor när skjutavståndet är långt eller när sikten är dålig, till exempel i mörker, dimma, motljus eller regn. Även risken för rikoschetter, att en pistolkula ändrar riktning vid kontakt med ett objekt, ska övervägas.

- När en polis har avlossat ett skott, antingen med avsikt eller av misstag, ska polisen lämna en rapport om det till myndigheten. Alla ärenden granskas. Om det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts så leds utredningen av åklagare.

Källa: Polismyndigheten

Foto: S. Rodgersson 

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen