HUNDATTACK: Polisen har öppnat eld

2023 02 23

På plats tvingades polisen skjuta verkanseld.

En hund attackerade polispatrullen. Polisen öppnade eld och sköt hunden i nödvärn.

–  En gick hund till attack mot en polis och bet polisen. I samband med detta sköt polisen hunden, säger Mats Öhman, presstalesperson vid polisen, till Aftonbladet.

Hunden avled sedan på djursjukhus.

En skadad

Polisen som blev biten av hunden har skadats och förts till sjukhus.

Hundägaren har informerats om dödsfallet.

Efter incidenten har polisen upprättat en anmälan om tjänstefel, rapporterar Aftonbladet.

Särskilda åklagarkammaren ska utreda anmälan.

– Vi utreder alltid tjänstefel när vi skjutit verkanseld. Oavsett om vi skjutit människor eller djur. Så det här är en rutinutredning, säger Mats Öhman till tidningen.

Fler blåljusnyheter: Misstänkt mord

En villa i Rimbo i Norrtälje brann under onsdagskvällen.

Två personer fick föras till sjukhus.

På torsdagsmorgonen meddelar polisen att en person har avlidit och att en person gripits misstänkt för mord.

– En person är i nuläget gripen och misstänkt för mordbrand. Brandplatsen är avspärrad och kommer - när det är möjligt - undersökas av kriminaltekniker, framhåller polisen.

Fakta verkanseld

Poliser får skjuta skarpt när de själva eller andra utsätts för hot eller svårare våld som kan orsaka allvarlig skada, till exempel en person med kniv eller skjutvapen.

Det kallas nödvärn, vilket innebär att polisen ska skjuta för att skydda sig själv och andra.

Polisen genomför årligen cirka 1,2 miljoner ingripanden.  I ett ytterst litet antal av dessa händelser tvingas polisen använda skjutvapen.

Under 2021 sköt polis verkanseld vid 21 ingripanden.

Polisens riktlinjer vid användning av skjutvapen:

- Polisen ska så långt som det är möjligt ha kontroll över skottfältet.

- Att skjuta från eller mot ett fordon i rörelse, som en bil eller motorcykel, ska undvikas i det längsta.

- Om polisen skjuter mot en person ska de sträva efter att bara för tillfället oskadliggöra personen. Skotten ska i första hand riktas mot benen, men om omständigheterna kräver det får polisen skjuta direkt mot överkroppen – till exempel om den hotfulla personen befinner sig nära i avstånd och angreppet går fort.

- Polisen måste alltid ta hänsyn till risken för att utomstående kan skadas vid skottlossning. Den risken är särskilt stor när skjutavståndet är långt eller när sikten är dålig, till exempel i mörker, dimma, motljus eller regn. Även risken för rikoschetter, att en pistolkula ändrar riktning vid kontakt med ett objekt, ska övervägas.

- När en polis har avlossat ett skott, antingen med avsikt eller av misstag, ska polisen lämna en rapport om det till myndigheten. Alla ärenden granskas. Om det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts så leds utredningen av åklagare.

Källa: Polismyndigheten

Foto: S. Rodgersson 

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen