HUNDATTACK: Polisen har öppnat eld

2023 02 23

Under onsdagskvällen åkte polisen i samband med en utredningsåtgärd till en adress i Karlstad.

På plats tvingades polisen skjuta verkanseld.

En hund attackerade polispatrullen. Polisen öppnade eld och sköt hunden i nödvärn.

–  En gick hund till attack mot en polis och bet polisen. I samband med detta sköt polisen hunden, säger Mats Öhman, presstalesperson vid polisen, till Aftonbladet.

Hunden avled sedan på djursjukhus.

En skadad

Polisen som blev biten av hunden har skadats och förts till sjukhus.

Hundägaren har informerats om dödsfallet.

Efter incidenten har polisen upprättat en anmälan om tjänstefel, rapporterar Aftonbladet.

Särskilda åklagarkammaren ska utreda anmälan.

– Vi utreder alltid tjänstefel när vi skjutit verkanseld. Oavsett om vi skjutit människor eller djur. Så det här är en rutinutredning, säger Mats Öhman till tidningen.

Fler blåljusnyheter: Misstänkt mord

En villa i Rimbo i Norrtälje brann under onsdagskvällen.

Två personer fick föras till sjukhus.

På torsdagsmorgonen meddelar polisen att en person har avlidit och att en person gripits misstänkt för mord.

– En person är i nuläget gripen och misstänkt för mordbrand. Brandplatsen är avspärrad och kommer - när det är möjligt - undersökas av kriminaltekniker, framhåller polisen.

Fakta verkanseld

Poliser får skjuta skarpt när de själva eller andra utsätts för hot eller svårare våld som kan orsaka allvarlig skada, till exempel en person med kniv eller skjutvapen.

Det kallas nödvärn, vilket innebär att polisen ska skjuta för att skydda sig själv och andra.

Polisen genomför årligen cirka 1,2 miljoner ingripanden.  I ett ytterst litet antal av dessa händelser tvingas polisen använda skjutvapen.

Under 2021 sköt polis verkanseld vid 21 ingripanden.

Polisens riktlinjer vid användning av skjutvapen:

- Polisen ska så långt som det är möjligt ha kontroll över skottfältet.

- Att skjuta från eller mot ett fordon i rörelse, som en bil eller motorcykel, ska undvikas i det längsta.

- Om polisen skjuter mot en person ska de sträva efter att bara för tillfället oskadliggöra personen. Skotten ska i första hand riktas mot benen, men om omständigheterna kräver det får polisen skjuta direkt mot överkroppen – till exempel om den hotfulla personen befinner sig nära i avstånd och angreppet går fort.

- Polisen måste alltid ta hänsyn till risken för att utomstående kan skadas vid skottlossning. Den risken är särskilt stor när skjutavståndet är långt eller när sikten är dålig, till exempel i mörker, dimma, motljus eller regn. Även risken för rikoschetter, att en pistolkula ändrar riktning vid kontakt med ett objekt, ska övervägas.

- När en polis har avlossat ett skott, antingen med avsikt eller av misstag, ska polisen lämna en rapport om det till myndigheten. Alla ärenden granskas. Om det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts så leds utredningen av åklagare.

Källa: Polismyndigheten

Foto: S. Rodgersson 

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen