HUMLAN HOTAD: Svenska folket uppmanas att göra tre saker

2024 06 25

Vilda humlor försvinner i en hastig takt i både Europa och Nordamerika.

Förändringar inom jord- och skogsbruk pekas ut som den bidragande orsaken till humlornas tillbakagång.

Allt fler humlearter försvinner på grund av gifter, enligt projektet PoshBee som syftar till att övervaka och förbättra bins hälsa.

– Med den största experimentella fältplaceringen av någon pollinatör ser vi att humlor stöter på flera bekämpningsmedel i jordbrukslandskap, vilket leder till färre avkommor. Dessutom orsakar bekämpningsmedel mer skada i landskap med mindre habitat, säger Charlie Nicholson, biologiforskare vid Lunds universitet, till sajten forskning.se.

Från hundratals till två sorter

Utvecklingen är oroande.

Humlor är de mest flitiga pollinatörerna, både i det vilda och inom jordbruket. Utan dem kommer tillgången på frukt, bär och grönsaker att minska.    

Artens tillbakagång syns tydligt i Sverige. I Skåne finns endast två sorters humlor kvar: jordhumlan och honungsbin.

– Förr fanns hundratals humlearter som delade på ansvaret att pollinera våra grödor och vilda bär i skogen, men nu är det mest jordhumlan vi ser, säger biologiforskaren Maj Rundlöf till SVT Nyheter.

Nu uppmanar hon svenska folket att vidta tre åtgärder för att hjälpa humlorna:

- Odla svenska blommor. Välj blommor som är inhemska i Sverige och gärna producerade i Sverige om det är möjligt.

- Städa inte trädgården. Låt det vara lite stökigt. Lämna saker som ris och löv och klipp lite mindre gräs.

- Skapa boplatser åt humlorna. Sätt upp bi-holkar och gör i ordning blottade miljöer där marken är bar och lite sandig. Det skapar boplatsmiljöer år humlorna.

Fakta humlor

- De sociala humlorna (de som har egna samhällen) är de mest flitiga pollinatörerna. De kan besöka upp till 500 olika blommor under sina födosöksrundor på cirka 15 minuter.

- Ett lätt regn eller låg temperatur skrämmer dem inte, eftersom temperaturen i kroppen hålls konstant med hjälp av flygmusklerna. Värmeökningen är imponerande med upp mot 11 grader per minut. Kroppstemperaturen håller de sedan konstant.

- Den höga kroppstemperaturen gör att humlorna kan vara aktiva länge trots kyla och dåligt väder. Men ibland blir även en humla kall och trött. Då sätter den sig helt enkelt på den blomma som den just då besöker och väntar tålmodigt på bättre väder.

- Humlor lever tillsammans i samhällen som de övervintrande drottningarna nystartar varje vår. Humlearbetare och hanar dör alla på hösten.

Källa: Världsnaturfonden, WWF

Foto: D. Grigoriev

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen