Hotkampanj mot svenska myndigheter

2022 02 07

Svenska myndigheter och kommuner kidnappar muslimska barn från deras föräldrar.

Det är budskapet i en omfattande desinformationskampanj som intensiveras på nätet senaste veckan.

Våldsbejakande organisationer

Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) kan desinformationskampanjen knytas till våldsbejakande islamistiska organisationer.

– Det rör sig om kanaler med upp till 17 miljoner följare, spridningen är potentiellt större än den svenska befolkningen, säger Mikael Tofvesson, operativchef på MPF, till SVT Nyheter.

Falska filmer

I materialet som sprids finns falska filmer där gråtande barn berättar att de har blivit kidnappade från sina föräldrar av svenska myndigheter, rapporterar Sveriges Radio. Dessa filmer fick snabbt en stor spridning i sociala medier och har figurerat i arabisktalande kanaler med miljontals följare.

– Man förminskar och förvägrar Sverige att ge en korrekt bild av händelsen med avsikten att uppnå en negativ effekt på Sverige, framhäver Mikael Tofvesson.

Viralt

Spridningen av desinformation bedöms vara mycket stor och riskerar att fortsätta att växa. I fredags twittrade bland annat det stora arabiska mediebolaget Al Jazera, med miljontals följare, om kampanjen, rapporterar SvD.

Hot om terrordåd

I flera av kommentarsfälten till filmerna finns kommentarer som uppmanar till våld och terrordåd. Hotbilden har fått Myndigheten för psykologiskt försvar att agera. Kommuner och myndigheter i Sverige har blivit informerade om den pågående kampanjen. Samtidigt har MFP, tillsammans med andra myndigheter, börjat arbeta med tillvägagångssätt för hur kampanjen ska bemötas, enligt SVT Nyheter.

Socialministern kommenterar

Informationen om påverkanskampanjen har fått socialminister Lena Hallengren (S) att reagera. Via sin Facebooksida kommenterade hon händelserna föregående vecka.

– Enskilda som läser dessa inlägg kan lätt få intrycket att socialtjänstens personal är illasinnad och vill framför allt nyanlända och muslimer illa. Det finns därmed risk att personer som verkligen skulle behöva söka kontakt med socialtjänsten avstår från att göra det och därmed inte får det stöd och hjälp som man behöver, skrev Hallengren.

Foto: Christian Wiediger 

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen