HOTET: Tänker dumpa 20 000 elefanter i Tyskland – “det här är inget skämt”

2024 04 04

Det hotet utfärdar nu Botswanas president Mokgweetsi Masisi.

"Vi betalar priset"

Anledningen till utspelet är ett tyskt förslag om att införa strängare regler för import av jakttroféer som en följd av olaglig tjuvjakt.

Men ett sådant förbud skulle bara ruinera botswanierna, säger den afrikanska ledaren till tyska dagstidningen Bild.

– Det är väldigt lätt att sitta i Berlin och ha en åsikt om våra affärer i Botswana. Vi betalar priset för att bevara dessa djur för världen, säger Mokgweetsi Masisi.

"Det här är inget skämt"

Enligt presidenten har bevarandeinsatser lett till en explosion av antalet elefanter i landet.

Jakten anses vara ett viktig medel för att hålla mängden djur i schack. År 2014 förbjöd Botswana troféjakt men lyfte restriktionerna fem år senare efter påtryckningar från lokalsamhällen.

I landet finns drygt 130 000 elefanter, världens största elefantbestånd, och man har redan erbjudit 8 000 elefanter till Angola och 500 till Mocambique på grund av “överbefolkning”.

– Vi skulle vilja erbjuda en sådan gåva till Tyskland, säger Masisi.

– Det här är inte ett skämt.

Vägrar acceptera ett nej

Masisi själv säger att Botswana inte kommer att acceptera ett nej från tyskarna.

Däremot menar det tyska miljödepartementet i Berlin att Botswana inte tagit upp problemet med Tyskland.

– I ljuset av den alarmerande förlusten av biologisk mångfald har vi ett särskilt ansvar att göra allt för att säkerställa att importen av jakttroféer är hållbar och laglig, säger en talesperson för departementet, enligt The Guardian.

Hotade skicka 10 000 till London

Tyskland är en av de största importörerna av jakttroféer i hela EU.

Nyligen hotade Botswana även att skicka 10 000 elefanter till London.

– Jag vill att britterna ska ha en smak av att leva tillsammans med elefanter som överväldigar mitt land. I vissa områden finns det fler av dessa bestar än människor, sade Botswanas djurlivsminister Dumezweni Mthimkhulu enligt brittiska Metro i mars.

– De dödar barn som kommer i deras väg. De trampar och äter jordbrukarnas skördar och lämnar afrikaner hungriga. De stjäl vattnet som från rör som rinner till folket. De har tappat sin rädsla för människor.

Foto: F. M. Dorn

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen