Hjälpte Sverige – riskerar halshuggning

2021 08 04

32-åringen tog bilen för att hämta sin syster inför helgens familjefest. Men hans bil stoppades av talibaner och han blev utdragen ur bilen och halshuggen.

Den ohyggliga rapporten om vad som hände den 32-årige tolken Sohail Pardis som jobbat för USA:s militär i Afghanistan bidrog till att öka USA:s insatser för att hjälpa de afghanska tolkarna som hotas att mördas av talibanerna. Händelsen skedde när han färdades i sin bil utanför Kabul. Flera andra länder har också börjat agera allt mer för att hjälpa tolkarna att lämna Afghanistan, bland annat Storbritannien.

Svensk politik

Nu är även de afghanska tolkar som hjälpt Sverige rädda för att de ska spåras upp och mördas av talibanerna och frågan har blivit en het potatis i svensk politik. 

– Talibanerna är bara 5 kilometer bort och vi vet inte när staden faller. Många i min stad vet att jag jobbat för Sverige, säger en afghansk tolk, som jobbat för svenska militären i Afghanistan och som nu fruktar för sitt liv, till Ekot.

Tolken har enligt Migrationsverkets besked inte tjänstgjort tillräckligt länge för att anses ha särskild anknytning till Sverige trots att han jobbat för Sverige i 18 månader.

Har fått avslag

Ekot uppger att cirka 20 afghaner som arbetat för svenska ISAF-styrkan har fått asyl sedan svenska myndigheter tog fram nya regler 2014 som möjliggjorde för lokalt anställda afghaner och deras familjer att komma till Sverige som kvotflyktingar. Men enligt källor till Ekot finns det cirka 15 afghanska tolkar kvar som jobbade för Sverige före 2014 varav flera fått avslag på sina ansökningar.

Högeroppositionen rasar

Flera borgerliga partier rasar mot att regeringen inte agerar för att tolkarna ska beviljas asyl i Sverige.
– Jag skäms å Sveriges vägnar när jag läser om hur andra länder agerar medan Sverige sitter med armarna i kors. Lika lite som vi skulle överge våra veteraner kan vi överge dessa tolkar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

Sverige har ett ansvar

– Vem kommer någonsin ställa upp som tolk för Sverige i framtiden om vi inte kan skydda dem när de behöver det, säger Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiska talesperson till Ekot.

– Sverige har ett ansvar att inte lämna dessa personer i sticket, säger M:s försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson som vill att tolkarna prioriteras inom ramen för kvotflyktingmottagandet, vilket innebär att den totala invandringen till Sverige inte skulle påverkas.

Hjälpte ensamkommande

– Regeringen har ägnat extremt mycket kraft åt att hitta särlösningar för gruppen ensammankommande gymnasieungdomar som enligt Migrationsverket saknar skyddsskäl. Då bör man också kunna lägga samma kraft - på den i sammanhanget mycket lilla gruppen - tolkar och lokalanställda som bistått Sveriges insats i Afghanistan och just på grund av det riskerar att råka illa ut, säger Pål Jonsson (M) till Ekot.

S-MP-regeringen säger nej

Men S-MP-regeringen har ikväll lämnat besked om att de inte kommer agera för de afghanska tolkarna. Justitieminister Morgan Johansson förklarar för Ekot varför S säger nej.

– Om oppositionens förslag i praktiken skulle innebära att regeringen instruerar en myndighet att ge enskilda personer asyl så skulle det sannolikt strida mot regeringsformens bestämmelser om att regeringen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

ANALYS

Det vore en skam för Sverige om de afghaner som jobbat som tolkar för Sveriges militär lämnas kvar och mördas av talibanerna. Samtidigt talar mycket för den bedömning Migrationsverket har gjort – om en person jobbat som tolk för Sverige  - i Afghanistan - under 18 månader för 7 år sedan eller mer så är anknytningen till Sverige begränsad.

Halshuggning är högt pris

Å andra sidan har Mikael Oscarsson (KD) helt rätt – om Sverige inte hjälper tolkarna vem ska då någonsin vilja jobba som tolk för Sverige i framtiden. Särskilt inte om priset blir halshuggning. Min bedömning är att Försvarsmakten kan komma att agera i frågan genom att ta kontakt med Migrationsverket. Ekot har fått uppgifter om att det är ett alternativ.

Det skulle även underlätta om det kan klargöras för alla som börjar jobba som tolk åt Sveriges militär i utlandet vad som gäller angående asylmöjlighet i Sverige efter att de avslutat sina tolkuppdrag.

Foto: Mikael Skaring, Förvarsmakten

[yop_poll id="449"]

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen