HISTORISKA UPPGIFTER: Har övervägt att använda kärnvapen

2024 10 30

Kärnvapen har endast använts två gånger i krig under mänsklighetens historia.

År 1945 utförde amerikanska bombplan historiens hittills första och enda kärnvapenbombningar.

Atombomben ”Little boy” exploderade över den japanska hamnstaden Hiroshima den 6 augusti 1945. Tre dagar senare släpptes den andra bomben "Fat man” över staden Nagasaki på den södra ön Kyushu.

De senaste åren har dock världen varit närmare en ny kärnvapenattack än vad vi insett.

Det framhåller den politiske journalisten Bob Woodward i sin nya bok ”War”.

I boken återger Woodward ett samtal från 2022 mellan USA:s försvarsminister Lloyd Austin och hans ryske motsvarighet Sergej Sjojgu.

– Vi vet att ni överväger att använda kärnvapen, sade Austin i samtalet och tillade:

– Vi vill att ni ska veta att om ni använder kärnvapen kommer vi ompröva alla våra restriktioner gällande den pågående situationen i Ukraina.

50/50 risk

Samtalet mellan försvarsministrarna ägde rum i oktober 2022, då ryska styrkor var hårt pressade på slagfältet. Ukraina genomförde en framgångsrik offensiv i Chersonregionen i södra delen av landet.

I samband med motgångarna på slagfältet ska den ryska militärledningen starkt övervägt att använda kärnvapen.

Enligt Bob Woodward bedömde den amerikanska underrättelsetjänsten risken till 50 procent. Det handlar således om långtgående planering inför en kärnvapenattack.

”Helt oacceptabelt”

Daniel Högsta är vice ordförande i den internationella organisation ICAN, som arbetar för kärnvapennedrustning i världen.

Han reagerar kraftigt på uppgifterna.

– USA trodde att det fanns 50 procents chans att kärnvapen användes 2022. Det visste vi inte om. Det är helt oacceptabelt, säger han till NRK.

Kan skapa ett nytt prejudikat

Enligt Kjølv Egeland, kärnvapenexpert och seniorforskare vid forskningsinstitutet Norsar, kan en rysk kärnvapenattack utlösa en kedjereaktion.

Om en kärnvapenmakt använder massförstörelsevapen kan andra länder följa efter, befarar experten.

– Om normen mot användning av kärnvapen hade brutits finns det anledning att befara att det skulle kunna skapa ett nytt prejudikat och sänka tröskeln för användning av kärnvapen, både i det här kriget och i framtida konflikter, säger Kjølv Egeland till NRK.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 25

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen.

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar.

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland.

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen.

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen