HISTORISKA LARMET: Kan sluta låna ut pengar

2024 04 29

Det fastslår den Internationella valutafonden (IMF) i en ny rapport.

Borge Brende, ordförande för World Economic Forum (WEF), varnar för att världen står inför ett decennium av låg tillväxt om de "rätta ekonomiska åtgärderna" inte tillämpas.

Brende, som tidigare var Norges utrikesminister, framhåller att världens länder är alldeles för skuldsatta.

–  Vi har inte sett den här typen av skulder sedan Napoleonkrigen. Vi närmar oss 100 procent av global BNP i skuld, säger han enligt CNBC News, 

WEF-ordföranden hänvisar till IMF:s senaste rapport som visar att världens totala offentliga skuld växte till 93 procent av världs-BNP under förra året. Enligt IMF kan skulden uppgå till över 100 procent av BNP år 2030.

– Regeringar behöver överväga hur de kan minska skulden och vidta skattemässiga åtgärder utan att hamna i en situation där det startar en lågkonjunktur, säger Brende.

Varningen: Kan sluta låna ut pengar

Det stora problemet med världens växande skuldberg är att det gör den globala ekonomin sårbar.

I värsta fall kan en stor osäkerhet leda till att långivare slutar låna ut pengar, räntorna skjuter i höjden och det blir svårare att betala av sina skulder.

Det framhåller Allan von Mehren, chefsanalytiker på Danske Bank, i en intervju med TV2.

– Det blir en negativ spiral, säger han till tv-kanalen och tillägger:

– Tänk dig till exempel om du som privatperson har en stor skuld, och räntorna stiger kraftigt, då blir det en stor belastning på din ekonomi.

Riksbanken slog larm under coronapandemin

Att bankerna slutar att låna ut pengar har beskrivits som ett värsta scenario av Riksbanken.

Under coronapandemin varnade centralbanken för ett sådant scenario.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen