Vattenkraftverken befinner sig i ett ”akut krisläge”, rapporterar Realtid med hänvisning till ny statistik från energibolaget AXPO.

Enligt siffrorna råder det ett historiskt underskott på vattenkraft.

Hushållen får betala

Situationen slår direkt mot hushållen. Det ovanligt stora underskottet på vattenkraft gör att producenterna kräver högre ersättning för att producera. Samtidigt kan de inte producera i önskad takt på grund av de låga vattennivåerna i magasinen.

Kombinationen leder i slutändan till högre elpriser för svenska konsumenter.

– Enligt marginalprissättningens princip innebär det att den dyraste kilowattimmen sätter priset för all el, vilket ger en prischock som slår särskilt hårt mot norra Sverige. Där är hushållen vana vid lägre elpriser samtidigt som uppvärmningsbehovet är stort, rapporterar Realtid.

Anläggningar kan tvingas stänga

Vattenkraften står i dag för omkring hälften av Sveriges årliga elproduktion.

Under de kommande 20 åren ska all svensk vattenkraft miljöprövas. De kraftverk som inte efterlever de skärpta miljövillkoren kommer att tvingas stänga. Mark- och miljödomstolens har redan beslutat att flera vattenkraftverk ska rivas i Robertsforsområdet med hänvisning till de nya reglerna. 

– Beslutet var ganska väntat. Men det är klart man är besviken, säger Petra Andersin (S), kommunalråd i Robertsfors kommun, till Tidningen Näringslivet.

LÄS MER: Massflykt från USA

FAKTA: Vattenkraft

- Produktionen av vattenkraft kan användas för att generera såväl baskraft (den mängd el som alltid behövs) som reglerkraft (elproduktion som kan startas snabbt för att möta variationer i efterfrågan).

- Vattenmagasin bredvid vattenkraftverk fungerar som stora ”batterier”, där potentiell energi kan lagras under de tider på året då vatteninflödet är högt och efterfrågan på el är låg. Den lagrade energin kan sedan användas när efterfrågan är som störst.

- De nordiska vattenmagasinen rymmer hälften av Europas totala lagrade vattenvolymer.

Källa. Vattenfall

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt” 

Foto: Vattenfall

Text: Redaktionen

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen