Historisk sänkning för många bredband – skillnad på tusenlappar

2026 01 06

Sverige ligger i framkant när det gäller utbyggnaden av stabilt och pålitligt bredband.

Omkring 98 procent av de svenska hushållen har tillgång till fast bredband.

Men de senaste åren har priserna för de fasta bredbandsabonnemangen ökat kraftigt.

– Priserna för de vanligaste fasta bredbandsabonnemangen har ökat mer än inflationen under perioden 2018–2023, uppger Post- och telestyrelsen, med hänvisning till en rapport från myndigheten.

Utvecklingen skiljer sig åt

Det är framförallt abonnemangen för fast bredband som har haft en kraftig prisuppgång de senaste åren.

– Vi kan generellt se att prisutvecklingen skiljer sig mellan de fasta och mobila abonnemangen, säger Post- och telestyrelsens generaldirektör Dan Sjöblom, i ett uttalande.

– Det kan bero på flera faktorer men kan ge en indikation på hur konkurrensen på marknaden utvecklas. Detta är något som vi följer inom ramen för vårt konkurrensfrämjande arbete.

Historisk sänkning

Nu kommer beskedet att kostnaden för de mobila bredbanden går i motsatt riktning mot de fasta.

– Prissänkningarna på mobilt bredband är historiska. Det är inte längre bara de med extrema fiberkostnader som tjänar på att byta, utan även ”vanliga” användare, säger prisfaktas vd Ola Josefsson, till DN.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Blockets konkurrent

Handlar om tusenlappar

Prisfaktas beräkningar visar att många hushåll kan göra stora besparingar varje år på att byta fiberanslutningen till mobilt 5G-bredband.

För normalanvändaren handlar det om cirka 2 000 kronor årligen.

För de med lite dyrare bredbandskostnader för det fasta abonnemanget blir skillnaden ännu större.

Fortsätter troligen att öka

Priserna på de fasta bredbanden kommer troligtvis fortsätta uppåt, enligt flera experter.

– Vår bedömning är att priserna kommer att fortsätta uppåt. Vi ser tecken på att många av de stora kommunikationsoperatörerna kommer höja där de kan runt om i landet, säger vd:n för Bredbandsval.se, Alexander Widell, till tidningen.

LÄS MER: Biltema-utmanarens raketsatsning – ”Ser ett 100-tal butiker framför oss”

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt.

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen