Utvecklingen av drönare har som bekant gått fort under de senaste åren. Såväl Ryssland som Ukraina använder drönare av olika slag i stor omfattning för offensiva operationer.

Men en historisk insats av Ukraina pekar på att drönarna nu också används för evakueringar, rapporterar Ukrainska Pravda.

Unik insats

Två ukrainska soldater vid namn Jevhen och Artem hade skadat sig svårt nära den ryska gränsen.

– Båda drabbades av svåra skador på armar och ben och befann sig i den grå zonen, ungefär fem kilometer från den ryska gränsen, framhåller den militärenhet som var involverad i evakueringen.

– På grund av den svårframkomliga terrängen, vattenhinder och hotet från fientliga FPV-drönare var evakuering på marken omöjlig.

Det enda sättet att rädda de skadade soldaterna var genom en historisk evakueringsinsats.

Använde drönare

Militären tillbringade en vecka med att förbereda det komplexa evakueringsuppdraget i samordning med representanter för SkyFall, företaget bakom en unik drönare som ska användas för att evakuera skadade soldater.

Anfallsdrönare skickades mot ryska positioner för att ge skydd, och SkyFall-drönaren hämtade upp Jevhen och Artem och förde dem hem i två separata flygningar.

– Under ett av uppdragen flög drönaren nästan 30 kilometer för att nå en soldats position och ungefär lika långt tillbaka, denna gång med soldaten ombord. 

Läs mer: Sluta göra detta i Ica-butiken – då får du själv betala

Ny attack

Drönare används som bekant också för offensiva operationer.

Ryska Voronezj attackerades av ukrainska drönare på måndagen, rapporterar RBC Ukraine.

Explosioner hördes och en brand bröt ut i närheten av köp- och affärscentret Galereya Chizhova, samtidigt som flera bränder rapporterades runt om i staden. 

Oklart om det var målet

Det är oklart om köpcentret var måltavlan för attacken, eller om det ryska luftförsvaret störde drönarna.

– Filmklipp som delats av lokalinvånare visar flera bränder i olika delar av Voronezj. Invånarna rapporterade också att drönare fortsatte att flyga över staden.

Läs mer: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

• 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
• 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
• 2009: Albanien och Kroatien
• 2017: Montenegro
• 2020: Nordmakedonien
• 2023: Finland
• 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen