Historisk höjning av ett bidrag – uppemot 1 000 kronor

2025 09 22

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver den som en budget för hårt arbetande människor och som kommer att ge familjer och pensionärer mer pengar i plånboken.

– Människor ska känna framtidstro och trygghet, i stället för att behöva oroa sig för ekonomin. Det kommer också bidra till att få fart på ekonomin och ta oss ur lågkonjunkturen, säger Svantesson.

"Historisk höjning" av omtalat bidrag

En av budgetens största nyheter är att bostadsbidraget höjs. Det sker efter att regeringen och SD i våras slopade den tillfälliga höjningen.

Beskedet om ett höjt bostadsbidrag kom redan i början av september.

– Nu gör vi en historisk höjning av bostadsbidraget, riktat mot ekonomiskt svaga barnfamiljer. Boendekostnaden är den största kostnaden varje månad för många barnfamiljer, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare i september.

Konkret handlar nyheten om höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer. Syftet är att tydligare koppla bidraget till den faktiska bostadskostnaden.

Den övre gränsen höjs nu med 1 500 kronor för familjer med ett barn och med 2 000 kronor för familjer med två eller fler barn.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Uppemot 1 000 kronor i månaden

För en familj med ett barn kan bostadsbidraget öka som mest med 800 kronor per månad. En familj med två eller fler barn kan få 1 000 kronor mer i månaden.

Den “historiska höjningen” går dock inte hem hos alla.

Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, menar att regeringen “tar med ena handen och ger med den andra" och syftar på att nyheten inte är lika bra som det tidigare tillfälliga bidraget, rapporterar GP.

Han påpekar också att regeringen inte rört själva inkomstgränsen, det vill säga hur mycket pengar du får tjäna och samtidigt ha rätt till bostadsbidrag.

– Det innebär att det fortfarande är ganska få som får tillgång till bostadsbidraget, säger Martin Hofverberg till tidningen.

LÄS MER: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Jätteskandal i Estlands försvar – vill inte ens förklara

2025 09 22

Militäralliansens medlemmar ska öka sina försvarsutgifter. I somras kom alliansen överens om att respektive land ska investera fem procent av sitt BNP i försvaret senast 2035.

Men i Estland har “allvarliga problem” i försvarsministeriets ekonomi avslöjats.

Det handlar om tiotals miljoner euro som “slösats bort” utan förklaring, rapporterar finska Iltalehti som beskriver nyheten som en “jätteskandal”.

Vill inte ens förklara

Det är efter en ny rapport som estniska riksrevisionen riktar benhård kritik mot försvarsministeriets hantering av dess finanser och kräver omedelbara förändringar.

Enligt rapporten är ministeriet “oförmöget eller ovilligt att föra korrekt bokföring och kontrollera sin användning av pengar och ingångna kontrakt", skriver den finska tidningen.

Det hävdas att balansräkningen innehåller hela 723,9 miljoner euro i “luft”.

– Det vill säga tillgångar, beställningar, leveranser och kontrakt, vars detaljer och genomförande försvarsmakten inte ens har velat förklara för statsrevisorerna, erfar Iltalehti.

Blivit värre

Problemen är inte nya.

Men de har blivit värre i takt med att försvarsministeriet fått mer pengar till sitt förfogande. Estland har siktat på att nå fem procent-målet redan nästa år.

– Den estniska försvarsministern måste omedelbart utreda de allvarliga problem som rapporten tar upp tillsammans med chefen för Estlands försvarsinvesteringscenter och befälhavaren för försvarsmakter, framgår det i riksrevisionens rapport enligt den finska tidningen.

– Det estniska försvarsministeriet kan inte hantera den betydande ytterligare finansiering som kanaliseras till det.

LÄS MER: Turistort attackerad – ”Viktiga ryska gäster” på plats

Kräver ministerns avgång

Röster har nu höjts i Estland som kräver försvarsminister Hanno Pevkurs avgång. Pevkur har dock meddelat att så inte kommer ske.

Det estniska parlamentets försvarsutskott har medgett att situationen är allvarlig, men har också framhållit att bristerna inte bör “överdramatiseras”.

– Eftersom det inte finns någon anledning att tro, med tanke på försäkringarna från försvarsmaktens kommendör och försvarsministeriet, att skattebetalarnas pengar har försvunnit ner i ett svart hål – de har använts för att köpa försvarsmateriel och andra varor som är nödvändiga för det nationella försvaret. Problemen är snarare av arbetsorganisations- och redovisningskaraktär, säger Kalev Stoicescu, ordförande för den nationella försvarskommittén, i ett uttalande.

LÄS MER: Rysk vd hittad död i Moskva

Foto: Madis Veskimeister

Text: Redaktionen

Sex partier överens – vill införa stor skatteförändring

2025 09 22

Samtliga oppositionspartier, S, V, MP och C, säger ja till en omfattande skattereform som förhandlas fram genom en blocköverskridande överenskommelse.

Det gör även Sverigedemokraterna och Liberalerna, enligt en enkät genomförd av SvD.

– Sveriges skattesystem är alldeles för komplicerat i dagsläget, framhåller Oscar Sjöstedt, som är SD:s ekonomisk-politiska talesperson, till tidningen.

Två säger nej

Argumentet till en bred skattereform är bland annat att lika skatt på lika inkomst anses ha urholkats.

Det framhåller exempelvis Vänsterpartiet som hänvisar till den stora reform som genomfördes på 1990-talet. Centerpartiet pekar på hög arbetslöshet och svag tillväxt och menar att en reform skulle kunna vända utvecklingen.

Men två partier är idag inte ombord på tåget. Även om svaret inte direkt nej så är inställningen “ljummen” hos Moderaterna och Kristdemokraterna.

– Den typen av större förändringar kan givetvis inte uteslutas men vi ser det inte i nuläget som ett självändamål att en sådan större reform genomförs, menar Moderaternas gruppledare i skatteutskottet Boriana Åberg i ett uttalande till SvD.

LÄS OCKSÅ: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång

Blankt nej till fastighetsskatt

Exakt hur en potentiell skattereform skulle se ut finns det inte konkreta förslag på. Nationalekonomen Lars Calmfors har efterlyst en återinförd fastighetsskatt, men det slås ned av alla utom Vänsterpartiet.

– Det är en dålig idé att höja den. När vi tog bort den ökade legitimiteten i skattesystemet och jag kommer inte att medverka till att den återinförs, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare sagt till DN.

Beskedet kom trots att Hans Lindblad, den före detta statssekreteraren till tidigare finansminister Anders Borg, i en utredning föreslagit ett återinförande av just fastighetsskatten.

– Vi kommer att behöva förändra svensk ekonomi för att få en skarpare och bättre produktivitet. Men, med det sagt, jag kommer aldrig att medverka till en högre fastighetsbeskattning, sade Svantesson till Di hösten 2023.

LÄS MER: Svensk myndighet går emot EU – ”anmärkningsvärt”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen