Himlen lyser upp – stor attack mot Ryssland

2026 10 21

Drönare har slagit ner mot flera ryska måltavlor.

Uppgifter kommer nu om en stor ukrainsk drönarattack som har genomförts under natten mot onsdagen.

Filmklipp och bilder som cirkulerar på sociala medier visar kraftiga explosioner.

Drönare har slagit ner mot flera ryska måltavlor på ockuperad mark, rapporterar Kyiv Independent.

Flera attacker

Ockuperade Donetsk, Luhansk och Krym är under attack.

I staden Chystiakove i Donetsk har energiinfrastruktur slagits ut efter ett massivt drönarangrepp.

I ett filmklipp som sprids syns flera smällar vid platsen och ljussken som lyser upp himlen.

Luhansk och Krym

Samtidigt vittnar lokalbor om en attack mot Krasnoperekopskyi på Krymhalvön.

Drönare har slagit ner nära en tågstation, men det är i nuläget oklart exakt vad det är som har träffats.

I Luhansk har en anläggning tillhörande det ryska telekombolaget Luhansk Communications drabbats av ett stort angrepp.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Men glädje i Kreml

Samtidigt fortsätter bråket mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj. Utvecklingen glädjer Kreml.

– Kreml anser att de försämrade relationerna mellan USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj signalerar ett minskat västligt stöd för Kyjiv, vilket de ser som en seger, rapporterar RBC Ukraine.

Tydliga skillnader

Moskva har stora förhoppningar om att situationen kan gynna Ryssland. Vladimir Putin tror att det kan tvinga Ukraina till eftergifter, samtidigt som avtal kan slutas mellan Ryssland och USA.

Donald Trump har lättat på sanktionerna mot Ryssland, vilket står i stark kontrast till hur relationen just nu ser ut mellan USA och Ukraina.

– Samtidigt har Ukraina stött på begränsningar i tillgången till viktiga satellitsystem och försenade leveranser av luftvärnsrobotar. 

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen