Het punktlista inför valet 2022

2021 03 14

Ju närmare valet vi kommer desto större lär pressen bli på M-KD-SD-sidan från V-S-C-MP när det gäller den punktlista SvD redogör för idag.

SvD:s ledarsida skrev nyligen på ett ungefär följande:

Ett möjligt framtida M-KD-SD-styre i Sverige får inga nämnvärda problem med ekonomi, energi eller sådant man är överens om i migrations- och rättspolitiken. Men samarbetet kan inte domineras av ena parten och frågan är hur det blir när kraven på undantag från demokrati- och rättsstatsprinciper blir allt större. I början kan de bli de små och lätta att acceptera men när undantagen accepterats kan de bli fler och större och SD har tex följande förslag uppger SvD:

✅ Dömda för grova brott kan utvisas även vid risk för dödsstraff och tortyr.

✅ Kriminalisera de som gömmer människor utan uppehållstillstånd i sitt hem.

✅ Grannar som inte polisanmäler sådant kan dömas, dvs angiverisamhälle.

M-KD kan antingen förneka att förslagen går emot viktiga principer eller slå fast att man aldrig går med på förslagen. För att vara trovärdig behöver M tydligt kommunicera var gränserna går och vara beredd att avstå makten om SD:s krav går för långt. Sådana krav finns redan idag. Allt ovanstående skriver SvD på sin ledarsida.

ANALYS

V-S-MP-C-sidan lär lägga till en rad ytterligare frågor till denna punktlista där de bedömer att en stor andel av väljarna säger nej till SD:s förslag och därefter pressa M-KD på hur de ska dra gränsen.

Desto mer V-S-MP-C ökar fokus på punktlistans sakfrågor och minskar fokuset på ord som kan uppfattas som osaklig pajkastning, ju effektivare lär budskapet bli.

Det blir en betydande utmaning för M-KD men även för SD som tex i förra valrörelsen skadades rejält av attackerna kring sin kritiserade abortpolitik som partiet sen slopade efter valet.

Möjligen pågår det redan nu interna diskussioner mellan M-KD och SD kring hur punktlistan ser ut och hur den ska hanteras när den sannolikt blir ett allt frekventare slagträ i valkampanjen 2022. Men framförallt är listan en utmaning för SD – inte minst eventuella punkter som SD:s egna väljare kan vara skeptiska till.

[forminator_poll id="1139"]

Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Många saknar koll – växande trend kan ge böter

2025 08 16

Polisen flaggar för att okunskapen är stor kring ett populärt transportmedel.

Trafikpolisen i Sörmland har under sommaren stött på många elsparkcyklar som framförts utan tillräckliga tillstånd.

Två män har dömts för att ha kört elsparkcyklar, så kraftfulla att de räknas som mopeder, utan körkort.

– Vi ser väldigt många elsparkcyklar som är alldeles för kraftfulla som klassas som mopeder och ibland som motorcyklar, säger Björn Thunblad på polisregion Öst till SVT.

Dömdes för olovlig körning

För de två männen i Sörmland blev domen grov olovlig körning med dagsböter som påföljd.

Det berodde på att elsparkcyklarna som de färdats på klassades som moped klass 1, vilket kräver att föraren har körkort.

Brottet ansågs grovt då de både männen hade indragna körkort sedan tidigare.

Låg kunskap om elsparkcyklar

Kunskapen om reglerna som gäller för det populära färdmedlet är låg.

Det är väldigt vanligt med elsparkcyklar som är mer kraftfulla än vad föraren har rätt att köra.

Men det är upp till konsumenterna att ha koll, vilket många saknar, framhåller Björn Thunblad.

– Ända från när elsparkcyklarna kom har vi sett att det finns en brist hos konsumenterna kopplat till vilka regler som gäller och vilka krav som ställs på en som konsument, säger han.

Reglerna som gäller

En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt.

Om elsparkcykeln går snabbare eller har en högre effekt klassas den inte längre som en cykel och kan inte köras efter cykelregler.

- Elsparkcykeln ska ha bromsar och en ringklocka.

- Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.

- Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm.

- Det är inte tillåtet att skjutsa någon på en elsparkcykel.

- Det är inte tillåtet att köra en elsparkcykel på en trottoar eller gångbana.

Källa: Transportstyrelsen

Foto: Alan Labisch

Text: Redaktionen