SvD:s ledarsida skrev nyligen på ett ungefär följande:

Ett möjligt framtida M-KD-SD-styre i Sverige får inga nämnvärda problem med ekonomi, energi eller sådant man är överens om i migrations- och rättspolitiken. Men samarbetet kan inte domineras av ena parten och frågan är hur det blir när kraven på undantag från demokrati- och rättsstatsprinciper blir allt större. I början kan de bli de små och lätta att acceptera men när undantagen accepterats kan de bli fler och större och SD har tex följande förslag uppger SvD:

Dömda för grova brott kan utvisas även vid risk för dödsstraff och tortyr.

Kriminalisera de som gömmer människor utan uppehållstillstånd i sitt hem.

Grannar som inte polisanmäler sådant kan dömas, dvs angiverisamhälle.

M-KD kan antingen förneka att förslagen går emot viktiga principer eller slå fast att man aldrig går med på förslagen. För att vara trovärdig behöver M tydligt kommunicera var gränserna går och vara beredd att avstå makten om SD:s krav går för långt. Sådana krav finns redan idag. Allt ovanstående skriver SvD på sin ledarsida.

ANALYS

V-S-MP-C-sidan lär lägga till en rad ytterligare frågor till denna punktlista där de bedömer att en stor andel av väljarna säger nej till SD:s förslag och därefter pressa M-KD på hur de ska dra gränsen.

Desto mer V-S-MP-C ökar fokus på punktlistans sakfrågor och minskar fokuset på ord som kan uppfattas som osaklig pajkastning, ju effektivare lär budskapet bli.

Det blir en betydande utmaning för M-KD men även för SD som tex i förra valrörelsen skadades rejält av attackerna kring sin kritiserade abortpolitik som partiet sen slopade efter valet.

Möjligen pågår det redan nu interna diskussioner mellan M-KD och SD kring hur punktlistan ser ut och hur den ska hanteras när den sannolikt blir ett allt frekventare slagträ i valkampanjen 2022. Men framförallt är listan en utmaning för SD – inte minst eventuella punkter som SD:s egna väljare kan vara skeptiska till.