Het punktlista inför valet 2022

2021 03 14

Ju närmare valet vi kommer desto större lär pressen bli på M-KD-SD-sidan från V-S-C-MP när det gäller den punktlista SvD redogör för idag.

SvD:s ledarsida skrev nyligen på ett ungefär följande:

Ett möjligt framtida M-KD-SD-styre i Sverige får inga nämnvärda problem med ekonomi, energi eller sådant man är överens om i migrations- och rättspolitiken. Men samarbetet kan inte domineras av ena parten och frågan är hur det blir när kraven på undantag från demokrati- och rättsstatsprinciper blir allt större. I början kan de bli de små och lätta att acceptera men när undantagen accepterats kan de bli fler och större och SD har tex följande förslag uppger SvD:

Dömda för grova brott kan utvisas även vid risk för dödsstraff och tortyr.

Kriminalisera de som gömmer människor utan uppehållstillstånd i sitt hem.

Grannar som inte polisanmäler sådant kan dömas, dvs angiverisamhälle.

M-KD kan antingen förneka att förslagen går emot viktiga principer eller slå fast att man aldrig går med på förslagen. För att vara trovärdig behöver M tydligt kommunicera var gränserna går och vara beredd att avstå makten om SD:s krav går för långt. Sådana krav finns redan idag. Allt ovanstående skriver SvD på sin ledarsida.

ANALYS

V-S-MP-C-sidan lär lägga till en rad ytterligare frågor till denna punktlista där de bedömer att en stor andel av väljarna säger nej till SD:s förslag och därefter pressa M-KD på hur de ska dra gränsen.

Desto mer V-S-MP-C ökar fokus på punktlistans sakfrågor och minskar fokuset på ord som kan uppfattas som osaklig pajkastning, ju effektivare lär budskapet bli.

Det blir en betydande utmaning för M-KD men även för SD som tex i förra valrörelsen skadades rejält av attackerna kring sin kritiserade abortpolitik som partiet sen slopade efter valet.

Möjligen pågår det redan nu interna diskussioner mellan M-KD och SD kring hur punktlistan ser ut och hur den ska hanteras när den sannolikt blir ett allt frekventare slagträ i valkampanjen 2022. Men framförallt är listan en utmaning för SD – inte minst eventuella punkter som SD:s egna väljare kan vara skeptiska till.

[forminator_poll id="1139"]

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen