Hela Sverige uppmanas att tänka om – många missar klassisk trafikregel

2025 05 29

Sedan 1930-talet har högerregeln funnits som en grundregel i trafiken och bland annat tillämpats i korsningar där det saknas vägmärken.

Den klassiska trafikregeln gäller i bostads- och parkeringsområden där vägar möts men inte har en tydlig reglering.

Men trots att högerregeln nästan har 100 år på nacken glömmer många svenskar bort vad som gäller ute på vägarna.

– Högerregeln är en skyldighet, som så mycket annat i trafikmiljön, som innebär att fordon som närmar sig från höger har företräde. Men den glöms ofta bort i både små och stora samhällen, där inofficiella huvudleder ofta tagit över och styr trafiken, säger Jacob Sidenvall på Riksförbundet M Sverige.

Uppmaningen: Tänk tvärtom

Nu går M Sverige – landets största konsumentorganisation för bilister – ut med en uppmaning till alla bilförare.

Bilister uppmanas att förutsätta att högerregeln alltid gäller.  

– I stället för att leta efter något som inte finns, förutsätt att högerregeln alltid gäller, precis som det står i trafikförordningen, och leta efter undantagen, alltså huvudledsmärket, stopp- eller väjningspliktskylten för trafik som kommer från höger, en upphöjd trottoar och så vidare, så lär man sig snabbt var högerregeln gäller, förklarar Jacob Sidenvall.

Det här gäller

Trafikordningen fastslår följande när det gäller högerregeln:

När två fordons kurser skär varandra har förare väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger utom i de fall som avses i 21-23 §§. 18 § Trafikförordningen (1998:1276)

– Just uttrycket ”närmar sig” har också betydelse för hur man ska bete sig, och betyder just att fordon som närmar sig, och som alltså rör sig fram mot en korsning från höger, äger företräde och ska få köra före, framhåller Jacob Sidenvall

Foto: M. Teirlinck

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen