Det slår Länsförsäkringar fast i en ny rapport där banken förutspår svenska barnfamiljers kostnader varje månad under kommande år.

Totalt kan det handla om över 4 000 kronor mer i plånboken per månad för en genomsnittlig familj.

Se hela listan län för län längst ned i texten.

– Vi går mot bättre ekonomiska tider. Svenska barnfamiljer kommer få ett ökat utrymme för att både spara en större slant och göra något roligt, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Vänder i år

Mellan 2021 och 2024 ökade barnfamiljernas månadskostnader totalt med 10 000 kronor.

I år kommer det att vänta.

De löpande månadskostnaderna förväntas minska med 2 100 kronor, från 39 400 kronor under 2024 till 37 300 kronor under 2025.

Lägre rörliga bolåneräntor samt sjunkande elräkningar och drivmedelspriser pekas ut som några av de främsta faktorerna.

– Det ser ljusare ut. Svenska hushåll kommer få det bättre ställt nästa år, som konkret innebär mer pengar kvar i plånboken efter att alla räkningar är betalda. Det är glädjande då de senaste åren varit jobbiga. 

– I takt med att privatekonomin stärks kan det vara bra att fylla på sin ekonomiska buffert, och därefter stärka sitt långsiktiga sparande, säger Stefan Westerberg.

Regionala skillnader

Regionalt finns det dock skillnader. Delvis beror det på att Sverige är uppdelat i fyra geografiska elprisområdena, men också för att bostadspriserna varierar lokalt och i förlängningen bolån och räntekostnader.

– Den största plånbokseffekten kommer genom de lägre räntorna, och de får större genomslag i storstadsregionerna där hushållen har mer i bolån. Vi räknar med att Riksbanken fortsätter att sänka styrräntan i början av 2025, och landar kring 1,5 procent till sommaren 2025. Det kommer bidra till lägre rörliga bolåneräntor, med viss eftersläpning. Det lägre ränteläget är en följd av en svag återhämtning i svensk ekonomi som behöver stöd av en mer expansiv penningpolitik, säger Stefan Westerberg.

Kostnader per månad för en normal tvåbarnsfamilj*

*Beräkningarna baseras på en typisk tvåbarnsfamiljs totala basala vardagsutgifter för räntekostnader på bolån, fastighetsavgift, mat och andra livsmedel, individuella och hushållsgemensamma kostnader, el inkl. avgifter och skatter samt bensin och andra bilkostnader.

Zooma in bilden med dina fingrar för större text.

Källa: Länsförsäkringar

Foto: M. Scheid

Text: redaktionen

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen