HELA LISTAN: Här är Sveriges mest googlade ord 2022

2022 12 07

Flera av årets stora nyhetshändelser sammanfattas när listan över svenska folkets mest googlade ord 2022 sammanställs.

Ryssland, Nato, Johnny Depp och valkompassen. Det är några av de mest googlade orden i Sverige under året.

Det står klart efter att teknikjätten sammanfattat sökningarna bland svenska befolkningen, rapporterar Expressen.

– Människor har sökt efter information för att hålla sig uppdaterade om kriget i Ukraina, navigera valet och få svar på hur vardagen påverkas av skenande elpriser, flygstrejker och väntetider på pass, säger Andrea Lewis Åkerman, kommunikationsansvarig på Google Sverige i ett uttalande.

Nyfikna på krig och bensin

Svenskarna har varit särskilt nyfikna på Vladimir Putin, Clark Olofsson och Börje Salming när det gäller personsökningar.

Men även Nato, drivmedelspriser och rättegången mellan skådespelaren Johnny Depp och Amber Heard finns med på topplistan.

Även underhållning och sport, till exempel fotbolls-VM i Qatar, har väckt svenskarnas nyfikenhet.

– Vi har också sett ett högt tryck på sökningar på underhållning under året, med stora sportevenemang, populära tv-serier och onlinespel som genomsyrat söktoppen, säger Andrea Lewis Åkerman.

Fotboll kvar på topplistan

Att sport fortfarande är hett är någonting som håller i sig från föregående år – men då var det ett trendskifte.

– Förra gången som vi såg sport toppa årets lista var i samband med herrarnas fotbolls-VM 2018, sade Andrea Lewis Åkerman till TV4:s Nyhetsmorgon när motsvarande sammanställning gjordes förra året.

Även presenterat mest populära videos

Googles resultat kommer enbart en vecka efter man presenterat årets mest populära videor och musikvideor på YouTube 2022.

– Stort grattis till Uppdrag: Mat (“Årets mest populära video”), Saretti (“Årets mest populära musikvideo”) och Fiveish (“Årets Rising Star”) som kammat hem årets topplatser, framhåller Google Sverige på Twitter.

Årets mest trendande sökningar 

  1. Ukraina
  2. Clark Olofsson
  3. Valresultat
  4. VM
  5. Valkompassen
  6. OS
  7. Börje Salming
  8. Wordle
  9. Fotbolls-EM
  10. Jeffrey Dahmer

Mest googlade “Hur?”

  1. Hur röstar man?
  2. Hur gammal är Putin?
  3. Hur smittar apkoppor?
  4. Hur många medaljer har Sverige i OS?
  5. Hur lång tid tar det att få pass?
  6. Hur många har dött i Ukraina?
  7. Hur många soldater har Ryssland?
  8. Hur ser valet ut just nu?
  9. Hur många soldater har Sverige?
  10. Hur länge har Putin varit president?

Mest googlade människor

  1. Clark Olofsson
  2. Vladimir Putin
  3. Cornelia Jakobs
  4. Grynet Molvig
  5. Amber Heard
  6. Johnny Depp
  7. Rasmus Paludan
  8. Sanna Marin
  9. Will Smith
  10. Ulf Kristersson

Mest googlade “Varför?”

  1. Varför krig i Ukraina?
  2. Varför strejkar SAS?
  3. Varför åkte Tommie ur Robinson?
  4. Varför är elen så dyr?
  5. Varför är inte Sverige med i Nato?
  6. Varför heter det Hesa Fredrik?
  7. Varför är retorik viktigt?
  8. Varför får man ALS?
  9. Varför är diesel dyrare än bensin?
  10. Varför ska man vaccinera sig?

Mest googlade “Vad?”

  1. Vad kostar elen idag?
  2. Vad är Nato?
  3. Vad händer i Ukraina?
  4. Vad är en oligark?
  5. Vad ska jag rösta på?
  6. Vad är apkoppor?
  7. Vad kostar bensinen idag?
  8. Vad vill Moderaterna?
  9. Vad är norrsken?
  10. Vad är garantipension?

Källa: Google Sverige

Foto: CovertKit resp Nato resp S. Feyissa resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen