Hel bransch kan försvinna – regeringen uppmanas gå in

2026 04 05

Tusentals tandläkare riskerar att stoppas från att starta eget.

Detta på grund av nya myndighetskrav som kan få långtgående konsekvenser för hela den privata tandvårdssektorn, rapporterar DI.

Behöver tillstånd

Från och med 1 januari 2026 införs en ny tillståndsplikt för privat tandvård i Sverige.

– Alla som bedriver eller vill bedriva privat tandvårdsverksamhet behöver ansöka om tillstånd hos IVO, meddelar Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Det innebär att alla som yrkesmässigt bedriver eller vill bedriva privat tandvårdsverksamhet måste ansöka om tillstånd för att få driva klinik eller mottagning – oavsett om det är en liten enskild verksamhet eller en större klinik

Detta gör att tusentals tandläkare kan hindras från att etablera egna kliniker, trots att de agerar enligt lagen.

– Vi är jätteoroliga. De här kraven kan slå ut hela branschen, säger Lars Olsson näringspolitisk chef på Privattandläkarna, till DI.

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Väcker stark kritik

Enligt kritiker riskerar myndighetens krav att göra det omöjligt för många tandläkare att etablera sig.

Lars Olsson på Privattandläkarna, skriver i en debattartikel i Altinget att dagens krav innebär att man måste ha långtgående kunskaper utöver odontologi, som arbetsrätt och bolagsrätt, vilket i praktiken kan tvinga kliniker att ”avbryta innan verksamheten ens kommit igång”.

Han menar att myndighetens krav kan leda till att små, tandläkarledda verksamheter trängs undan till förmån för större aktörer med större administrativa resurser, vilket i sin tur kan påverka både konkurrens och patientval.

Även Tandhälsoförbundet har tidigare framfört kritik mot IVO:s hantering av enskilda tillsynsärenden.

Enligt förbundet finns det fall där granskningar har haft brister och där identifierade fel inte har åtgärdats.

Vädjar till regeringen

Nu vädjar Privattandläkarna till regeringen.

– För att åtgärda den absurda situationen som uppstått uppmanar Privattandläkarna regeringen att ge IVO i uppdrag att i samarbete med Privattandläkarna upprätta ett serviceåtagande gentemot den privata tandvården. Serviceåtagandet ska reglera både handläggningstider och de krav som ställs på vårdgivarna, säger Lars Olsson i debattartikeln.

Ett sådant åtagande skulle enligt organisationen kunna tydliggöra både handläggningstider och vilka krav som ställs på vårdgivare.

LÄS MER: ”30 kronor per liter” – chockbesked till svenska bilister

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen