HEDERSFÖRTRYCK: Stor framgång – föräldrar döms

2024 01 24

Polisen bekräftar en stor framgång i kampen mot hedersförtryck i Sverige.

Den första domen någonsin gällande barnäktenskapsbrott har fallit i Stockholm.

Domen beskrivs som unik.

– Det är blott den fjärde domen i Sverige och den första där Tingsrätten anser det bevisat att föräldrarna har utnyttjat målsägandes utsatthet, framhåller polisen.

Fördes bort från Sverige

Offret är en 16-årig flicka.

Hon fördes ut ur Sverige för att giftas bort.

I domen mot flickans föräldrar slår Tingsrätten fast att ”omständigheterna starkt talar för att äktenskapet var planerat av hennes släktingar”.

– Hon fråntogs telefon, pass och resedokument men efter ett år utomlands lyckades hon få kontakt med en tjänsteperson i Sverige som larmade socialtjänsten och polisen. Hon var angelägen om att få hjälp att återvända till Sverige.

Specialenhet kopplades in

I ett tidigt skede rubricerades fallet som barnäktenskapsbrott och polisregion Stockholms förstärkningsteam Heder kopplades in.

De misstänkta erkände snabbt brottet, men med hjälp av utredarens expertis kunde åklagaren även bevisa att flickan befunnit sig i en särskild utsatt situation vid giftermålet.

– Det blir därmed den första domen i Sverige där Tingsrätten kunnat styrka att föräldrarna inte endast tillåtit att deras barn gifter sig, utan även att flickan varit särskilt utsatt vid giftermålet. Det påverkade straffvärdet, uppger polisen.

“Otroliga mod”

Flickans föräldrar döms nu för barnäktenskapsbrott.

Straffet blir ett års fängelse vardera.

– Vi lyckades med gemensamma krafter hjälpa flickan att återvända till Sverige, mycket tack vare hennes otroliga mod, säger Hilda Lundgren Ramsten, regional samordnare för hedersrelaterad brottslighet i polisregion Stockholm.

– Ärendet har bestått av mycket planering och väntan där mycket kunde ha gått fel. När vi fick bekräftat att flickans plan hade lyft agerade vi snabbt – vi grep föräldrarna och genomförde en husrannsakan för att säkra bevis.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen