Hatt duckar statsministerfrågan – och markerar mot SD

2025 06 25

Centerpartiets partiledare håller fast vid partiets linje, men undviker att låsa sig inför valet 2026.

Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt vill varken peka ut en statsministerkandidat eller slå fast vilka partier C kan tänka sig att samarbeta med efter valet.

I en utfrågning i SVT:s Morgonstudion inför Almedalstalet signalerar hon flexibilitet – men också gränser.

Inget tydligt besked

När Hatt får frågan om vem hon ser som nästa statsminister, svarar hon att det är för tidigt att säga.

Fokus ligger istället på Centerpartiets inflytande.

– Ju starkare vi blir desto lättare blir det att forma samarbeten för att kunna genomföra vår politik, säger hon under utfrågningen.

SD fortfarande uteslutna

Samtidigt markerar Hatt tydligt mot Sverigedemokraterna.

Något organiserat samarbete är inte aktuellt, konstaterar hon, med hänvisning till stora skillnader i både sakpolitik och värderingar.

– Men vad vi går till val på får vi återkomma till, tillägger hon.

Centerpartiet har länge hållit fast vid en SD-kritisk linje, särskilt under Annie Lööfs ledarskap.

Hatt bekräftar att det fortfarande är partiets hållning.

Vill samla stöd för egen politik

I stället för att fokusera på vem som leder en framtida regering, framhåller Hatt att Centerpartiets mål är att samla stöd för sin egen politik.

Hon betonar tre kärnområden för Centerpartiet framåt som inkluderar företagande, landsbygdens förutsättningar och klimatet.

Klimatfrågan i fokus

I en debattartikel i Dagens Nyheter publicerad idag kräver Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt att regeringens klimatpolitik utreds.

Hon menar att utsläppen ökar samtidigt som regeringen döljer de verkliga kostnaderna för sin politik, både för klimatet och för Sveriges ekonomi.

– Regeringen mörkar kostnaderna för den egna politiken, skriver Hatt i artikeln.

Centerpartiets lösning

Centerpartiet föreslår därför att en oberoende granskning tillsätts för att utvärdera regeringens klimatpolitik.

Syftet ska vara att få fram konkreta siffror på vad regeringens beslut faktiskt innebär för klimatet och ekonomin.

– Svenska folket förtjänar ett tydligt svar på hur stor kostnaden är för regeringens brist på klimatpolitik, avslutar Hatt.

Anna-Karin Hatt håller sitt tal i Almedalen klockan 12.00 i dag.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Extrem väderhändelse – första gången någonsin

2025 08 14

Sydeuropa har uppmätt sina högsta augustitemperaturer någonsin.

Flera väderrekord har slagits med stor marginal, rapporterar vädertjänsten Klart.

Under måndagen den 11 augusti noterades följande värmerekord:  

- Bosnien: 29,1 grader i Mostar – nationellt värmerekord (augustinatt).

- Kroatien: 30,8 grader i Split – nationellt värmerekord (augustinatt).

- Montenegro: 30,2 grader i Podgorica – nationellt värmerekord (augustinatt).

- Albanien: 43,6 grader i Tirana – nytt nationellt värmerekord för augusti.

- Frankrike: Över 80 lokala rekord, bland annat 43,4 grader i Argeliers.

Dessutom noterades över 60 nya värmerekord i Frankrike under natten mot tisdagen den 12 augusti.

”Varmaste någonsin”

En liknande trend syns i andra delar av världen. Mellanöstern upplever också en intensiv värmebölja.

– I Alula, Saudiarabien gick temperaturen aldrig under 37,8 grader – vilket är den varmaste natten som någonsin uppmätts någonstans i världen på över 600 meters höjd över havet, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

Värms upp dubbelt så snabbt

Klimatforskare har fastslagit att Europa värms upp nästan dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet – hela 2,3 grader över förindustriell nivå.

– Detta gör värmeböljor mer intensiva och långvariga, och ökar samtidigt risken för omfattande skogsbränder, konstaterar Lasse Rydqvist.

Meteorologen varnar också för att hettan slår hårt mot många människor – särskilt när temperaturen inte sjunker tillräckligt under natten.

– Då får kroppen en betydligt sämre återhämtning och kan vara skadligt, särskilt för riskgrupper, framhåller Rydqvist.

Omfattande skogsbränder

Värmeböljan runt Medelhavet har dessutom bidragit till storskaliga skogsbränder. Bland annat har följande länder tampats med intensiva bränder:

- Frankrike: I Aude-regionen fortsätter eftersläckning av en brand som ödelagt 16 000 hektar.

- Montenegro: Bränder nära huvudstaden Podgorica och längs kusten har lett till evakueringar.

- Bulgarien: Nära 200 bränder rapporterade, med tre större på gränsen till Grekland och Turkiet.

- Turkiet: Evakueringar i nordväst efter att bränder tvingat stängning av Dardanellerna för fartygstrafik.

Källa: Klart

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Jättesmäll för Ryssland – hel sektor kan kollapsa

2025 08 14

En kollaps hotar den ryska banksektorn.

Flera banker, däribland Rysslands näst största bank VTB Bank, rapporterar om en kraftig ökning av så kallade problemkrediter – det vill säga lån som har förfallit till betalning.

Både företag och privatpersoner har svårt att betala tillbaka sina lån.

Krisen förvärras snabbt. Även företag inom traditionellt stabila sektorer, som försvarsindustrin och byggbranschen, har svårt att betala sina lån, rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning till en analys från Bloomberg.

Nu hotar en kollaps den ryska banksektorn, uppger den finländska tidningen.

– Den ryska banksektorn upplevde en snabb tillväxt för några år sedan, nu då den ekonomiska utvecklingen stagnerar påverkar det även bankerna negativt, säger Laura Solanko, forskare på Finlands bank, till HBL.  

Så påverkas Sverige

En rysk bankkris kommer inte få någon större effekt på banksektorn i Sverige och övriga EU. Detta eftersom de flesta europeiska banker har lämnat den ryska marknaden sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

LÄS MER: Larm från Ryssland – 20 procent av en hel bransch kan gå under

Sänkt räntan

En rapport från Östekonomiska Institutet (SITE) har tidigare fastslagit att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Under 2025 har den ryska centralbanken sänkt styrräntan två gånger till nuvarande 18 procent. Som högst låg styrräntan på 21 procent.

LÄS MER: Ryska regeringen kallar till krismöte

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen