HATKAMPANJ MOT SVERIGE: Nya allvarliga uppgifter

2023 01 10

Desinformation om socialtjänstens arbete med utsatta barn sprids inte bara av privatpersoner.

Även anställda inom offentlig sektor sprider de falska uppgifterna.

Det handlar om anställda inom skolan och sjukvården samt tidigare socialtjänstanställda, rapporterar DN med hänvisning till flera källor.

– Yrkesprofessionella sprider desinformation vitt och brett. Det gör mina medarbetare ännu mer utsatta i deras yrkesutövning, säger Hatim Abu Rweileh, enhetschef på socialförvaltningen i Östhammar, till tidningen.

Andra ronden

Hatim Abu Rweileh beskriver det som ”andra ronden” i en desinformationskampanj mot socialtjänsten i Gävleborgstrakten.

Tidigare har SVT Nyheter rapporterat om hur den utvisningsdömde Gävleimanen Abo Raad spridit konspirationsteorier som fått stor spridning på sociala medier och i utländska medier.

– Oroliga föräldrar matas med felaktiga uppgifter om att svenska socialtjänsten kidnappar i synnerhet muslimska barn, framhöll tv-kanalen i början av maj 2022.

”Stärker mörka krafter”

Spridningen av desinformationen är omfattande.

Så omfattande att den snappats upp av flera yrkesprofessionella.

Hatim Abu Rweileh förklarar att det inte behöver handla om konkreta påstående om att socialtjänsten ”kidnappar barn”. Han har dock noterat hur misstänksamheten mot socialtjänsten delas av personer inom de utpekade yrkesgrupperna.

– Jag är inte säker på att de yrkesprofessionella räknar med vilka negativa konsekvenser deras ryktesspridning medför. Ofta sker det när man, utan kunskap om situationen, i affekt tar ställning för en part. På det sättet stärker man de mörka krafter som ligger bakom kampanjen från första början, säger Hatim Abu Rweileh till DN.

Pågår fortfarande

Under 2022 ökade spridningen av desinformation om socialtjänstens omhändertagande av muslimska barn.

På sociala medier och i utländska medier anklagas socialtjänsten för att omhänderta barnen på felaktiga grunder.

– Syftet är att sprida det som man alltid gått ut med, nämligen att muslimer aldrig är att betrakta som jämlika eller likvärdiga medborgare, utan som andra klassens medborgare. Ett budskap som spridits av al-Qaida och IS och många andra våldsbejakande islamistiska grupperingar, förklarar Mohammed Fazlhashemi, professor inom muslimsk teologi och filosofi, i en intervju med SVT Nyheter.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen