Hårt tonläge efter utrikesministerns uttalande: ”Det är ofattbart”

2023 12 12

Under gårdagen uppgav Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) att ”det inte vore rättvist” att uppmana till en vapenvila i kriget mellan Hamas och Israel.

– Det skulle innebära att Israel inte kan bekämpa Hamas, sa utrikesministern till reportrar.

Nu kritiseras Billström.

Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Morgan Johansson kallar uttalandet för ”helt orimligt”.

–  Att prata om att det skulle vara orättvist att begära vapenvila, det känns helt orimligt. Jag förstår inte den kommentaren, säger han till Aftonbladet och hänvisar till uppgifter som gör gällande att 15 000 personer dött i kriget.

På sociala medie-plattformen X utvecklar han sin kritik.

Johansson skriver att det är ”beklämmande passivt av den svenska regeringen” att inte ställa sig bakom kravet på vapenvila.

– Såväl FN:s generalsekreterare som EU:s utrikesrepresentant kräver en vapenvila, för att få in förnödenheter till civila. Att Sverige bromsar det är ofattbart, framhåller S-politikern.

”Det är en skam”

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar går ännu längre.

I ett inlägg på X går hon till hårt angrepp mot Billström.

– Det är en skam att regeringen på dagens utrikesministermöte i EU inte vill stödja en humanitär vapenvila. Hur många fler oskyldiga barn i Gaza ska behöva dö innan den svenska regeringen reagerar?, skriver V-ledaren.

Svarar på kritiken

Tobias Billström har svarat på kritiken.

– Det är ingen tvekan om att Israel har rätt att försvara sig i enlighet med folkrätten. Men det måste ske inom ramen för humanitär rätt, säger han till Aftonbladet.

På frågan om Israel avviker från ramen för humanitär rätt, svarar utrikesministern:

– Det är en fråga som måste bedömas av andra, till exempel internationella brottmålsdomstolen ICC. 

Röstar i kväll

Under tisdagskvällen samlas FN:s generalförsamling för att rösta om ett eldupphör i kriget mellan Hamas och Israel.

Vid förra omröstningen i oktober valde Sverige att lägga ner sin röst.

Mycket tyder på Sverige kommer att vidhålla samma linje i kvällens omröstning.

Däremot väntas Finland och Island, som likt Sverige lade ner sina röster i oktober, svänga i frågan.

De nordiska länderna kommer rösta ja till en vapenvila, erfar SvD. Norge, som röstade för ett eldupphör i oktober, väntas stå fast vid sin linje.  

Därmed blir Sverige och Danmark ensamma i Norden om att avstå från att rösta.  

Foto: Frida Drake resp Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen