Hårt slag mot svenska räkor

2024 04 04

Sverige är ett land där många människor älskar räkor.

Det finns en lång tradition av räkfiske, inte minst på Västkusten.

Men nu har det kommit ett tufft besked för svenska räkfiskare och för alla som tycker om de svenska räkorna.

Räkfiskare kritiska

Räkor fiskade i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt kommer att förlora miljömärkningen från MSC.

Beslutet riskerar att bli ett hårt slag mot svenska räkfiskare.

– Räkbeståndet är minst lika bra som tidigare och vi fiskar på samma sätt. Vi har gått upp i maskdimension också och selekterar ut mindre räkor, säger fiskaren Jonas Klingander till SVT.

Kan få svårt att sälja

Skälet till att MSC tar bort sin märkning är att de anser att beståndet har minskat och att fisket på Västkusten är ohållbart.

De svenska räkorna kommer därför att förlora sin miljömärkning den 24 april.

Vilka konsekvenser det får för branschen återstår att se.

– Har vi otur så är det kanske några stora kedjor som inte tar in räkor som inte är MSC-märkta. Då kan det ju slå på vår marknad, då kanske vi inte får sålt våra varor, säger Jonas Klingander.

Framtiden oviss

Huruvida de svenska räkorna kan få tillbaka sin MSC-märkning går inte att säga i nuläget.

Det beror på nästa beståndsuppskattning som släpps i juni 2024, meddelar organisationen.

Förra året kom också beskedet att räkfisket i Kattegatt och Skagerrak nästan ska halveras under perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2024, rapporterade DN.

Detta på grund av nya regler som förhandlats fram av EU och Norge.

– Det kommer påverka en del svenska fiskare som får mindre att fiska än de hade räknat med det kommande året, sade Bart Adriaenssens vid Havs- och vattenmyndigheten, enligt tidningen.

Under perioden 2010-2020 minskade nordhavsräkans vuxna population med runt 20 procent, uppgav tidningen.

Foto: NOAA FishWatch, Wikipedia

Text: Redaktionen

Svenska veteraner till angrepp – ”Låt inte SD hindra oss”

2025 07 16

Fyra svenska utlandsveteraner riktar en vädjan till Sveriges regering.

Samtidigt går de till angrepp mot regeringens stödparti, SD.

Kritiserar SD

I en debattartikel i DN går utlandsveteranerna Anders Brännström, Björn Blanck, Ulf Henricsson och Bengt Sandström, med erfarenheter från bland annat Afghanistan, ut och vädjar till regeringen om att ta sitt ansvar.

De menar att Sverige nu måste agera för att hjälpa ett 50-tal lokalanställda afghaner som jobbade för Sverige i samband med den svenska insatsen i Afghanistan.

Frågan har aktualiserats bland annat av mordet på en före detta vaktchef vid ett svenskt provinskontor i Afghanistan.

Lokalanställda som jobbat för Sverige står nu inför en allvarlig hotbild från talibanerna. Veteranerna kräver att Sverige hjälper dem – och slutar att lyssna på SD:s invändningar.

– Nu är det vår tur att ställa upp för ett 50-tal personer när de behöver oss. Att låta SD:s nitiska hållning i migrationsdebatten stå i vägen vore ett säkerhetspolitiskt misstag, menar de fyra utlandsveteranerna i debattartikeln.

”Inte ens Trumpadministrationen…”

De länder som hade flest soldater i Afghanistan, som USA, Kanada, Storbritannien och Tyskland, arbetar aktivt för att skydda tidigare lokalanställda afghaner.

Det gör däremot inte Sverige, skriver debattörerna i tidningen.

– Inte ens Trumpadministrationen, med sin restriktiva hållning till invandring av afghaner, har avslutat sitt så kallade Special immigration visa program som är särskilt framtaget för att ge skydd åt afghaner med koppling till amerikanernas insatser i Afghanistan, enligt debattörerna.

Utlandsveteranerna vill att de tidigare lokalanställda afghanerna ska inkluderas i Sveriges kvot inom kvotflyktingprogrammet.

Ett sådant förslag finns från regeringen, men enligt uppgifter ska SD ha motsatt sig förslaget.

Utlandsveteranerna menar att Sverige begår ett stort misstag.

– Skulle Sverige inte slutföra insatsen i Afghanistan genom att ge skydd till de sista kollegorna är det inte bara att betrakta som ett svek, det är ett säkerhetspolitiskt misstag, menar debattörerna.

SD sätter stopp

Det är alltså SD som blockerar hjälp till afghaner som tidigare har arbetat för Sverige, enligt källor till TV4.

Matheus Enholm (SD), vice ordförande i försvarsutskottet, uppger att Sverige tidigare har erbjudit evakueringar samt att det av praktiska och juridiska skäl är ”svårt för Sverige att agera på motsvarande sätt” idag.

Frågan har också debatterats i riksdagen i april.

– Det här är ju en grupp som faktiskt förtjänar att komma till Sverige, men har man som Miljöpartiet drivit en politik för att ge afghaner en amnesti trots att de fått avslag när det kommit till Sverige – då blir det så att det inte finns utrymme att ta hit fler, sade riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour (SD) i debatten, enligt kanalen.

Arkivfoto: Nato resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen