Harris uppgift: Minska USA:s invandring

2021 05 24

Kamala Harris första utlandsresa som vicepresident går till Guatemala och syftet är att minska migrationen till USA.

Tillsammans med Honduras och El Salvador utgör Guatemala den så kallade Norra Triangeln varifrån en betydande ström av invandringen till USA kommer från. Regeringen Biden vill fortsätta med Obamas och Trumps fokus på minskad invandring av ekonomiska migranter och en huvudstrategi är att skapa god relationer med ledarna i Norra Triangeln.

Men då korruptionen även på hög politisk nivå är omfattande i Latinamerika är det en utmaning att knyta band med regionens ledare. Honduras president kopplas till droghandel och El Salvadors president motverkar domstolsväsendet. Kvar blir Guatemalas president Alejandro Giammattei som visserligen inte är felfri men åtminstone själv intresserad av att föra en dialog med USA.

Kamala Harris fokus är att diskutera fattigdom, korruption, våld och andra invandringsdrivande faktorer med Guatemalas president såväl som med en rad olika organisationer i landet. Hon ska även träffa Mexikos president Andrés Manuel López Obrador under sin utlandsresa i juni och Harris har redan haft digitala förmöten med båda presidenterna.

ANALYS

En fördel för Regeringen Biden i arbetet med att minska korruptionen i Latinamerika och minska invandringen är att Joe Biden själv har jobbat som vicepresident 8 år under Obama med dessa uppgifter som Kamala Harris nu har fokus på. Hennes fokus är följande:

◾Identifiera och motverka vad som orsakar att invånare i Guatemala migrerar till USA

◾Det handlar om fattigdom och våld

◾Samverka med Guatemalas presidenten och sända bistånd till landet

◾Biståndet går inte bara direkt till enskilda organisationer utan även till landets regering vilket kan öka regeringens villighet till samverkan

◾I april kom 17 000 ensamkommande till USA varav 40% från Guatemala

◾USA har enats med Guatemala om att öppna migrationscenter i landet för att bland annat stödja migranter som återvänt till Guatemala från USA

[yop_poll id="87"]

Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen