Harris uppgift: Minska USA:s invandring

2021 05 24

Kamala Harris första utlandsresa som vicepresident går till Guatemala och syftet är att minska migrationen till USA.

Tillsammans med Honduras och El Salvador utgör Guatemala den så kallade Norra Triangeln varifrån en betydande ström av invandringen till USA kommer från. Regeringen Biden vill fortsätta med Obamas och Trumps fokus på minskad invandring av ekonomiska migranter och en huvudstrategi är att skapa god relationer med ledarna i Norra Triangeln.

Men då korruptionen även på hög politisk nivå är omfattande i Latinamerika är det en utmaning att knyta band med regionens ledare. Honduras president kopplas till droghandel och El Salvadors president motverkar domstolsväsendet. Kvar blir Guatemalas president Alejandro Giammattei som visserligen inte är felfri men åtminstone själv intresserad av att föra en dialog med USA.

Kamala Harris fokus är att diskutera fattigdom, korruption, våld och andra invandringsdrivande faktorer med Guatemalas president såväl som med en rad olika organisationer i landet. Hon ska även träffa Mexikos president Andrés Manuel López Obrador under sin utlandsresa i juni och Harris har redan haft digitala förmöten med båda presidenterna.

ANALYS

En fördel för Regeringen Biden i arbetet med att minska korruptionen i Latinamerika och minska invandringen är att Joe Biden själv har jobbat som vicepresident 8 år under Obama med dessa uppgifter som Kamala Harris nu har fokus på. Hennes fokus är följande:

◾Identifiera och motverka vad som orsakar att invånare i Guatemala migrerar till USA

◾Det handlar om fattigdom och våld

◾Samverka med Guatemalas presidenten och sända bistånd till landet

◾Biståndet går inte bara direkt till enskilda organisationer utan även till landets regering vilket kan öka regeringens villighet till samverkan

◾I april kom 17 000 ensamkommande till USA varav 40% från Guatemala

◾USA har enats med Guatemala om att öppna migrationscenter i landet för att bland annat stödja migranter som återvänt till Guatemala från USA

[yop_poll id="87"]

Postnord går ut med varning till kunder

2026 05 22

Bedrägliga sms cirkulerar just nu.

Det gäller att se upp för bluff-sms den kommande tiden.

Just nu cirkulerar bedrägliga meddelanden som ser ut att komma från Postnord.

Men avsändaren är i själva verket en bedragare som försöker lura tilltänkta offer på pengar.

Så ser det ut

Sms:en skickas ut till svenskar till synes slumpmässigt.

Så här kan de se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt paket har returnerats till lagret på grund av en felaktig adress. Om adressen inte uppdateras inom 12 timmar kommer en förvaringsavgift att tas ut.

Med 12 timmars-angivelsen hoppas bedragaren kunna stressa in mottagaren till att ta ogenomtänkta beslut och ange personliga uppgifter via en länk.

Klicka inte

Den som får den här typen av meddelanden bör radera direkt, alternativt anmäla.

Det är viktigt att inte under några omständigheter klicka på länkar eller följa uppmaningarna i sms:en.

Den som gör det kan bli lurad på pengar.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Postnord varnar

På grund av de bedrägliga sms:en som cirkulerar har Postnord tvingats gå ut med en varning till kunder.

– Bluff-sms eller bluff-mejl är skickade från bedragare som utger sig för att vara PostNord, eller annan stor aktör. Målet är att komma åt känsliga uppgifter som kontonummer eller Bank-ID, varnar Postnord.

Så känner du igen

Här är Postnords tips på hur man kan känna igen att det rör sig om bluff-sms:

- Meddelandet har länkar och bilagor

- Länkar leder till okända betalsidor

- Du väntar inte på något paket

- Du bes lämna ut personlig information

– Blir du tillfrågad om att lämna ut känsliga uppgifter? Då är det en bluff. Lämna aldrig ut lösenord, bankkortsnummer, banksaldo eller inloggning till ditt BankID till någon, fortsätter Postnord.

Läs mer: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


21 maj 2026

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Äldre personer i Sverige betalar betydligt mer än många yngre.

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen