Hårda ord från Nato angående Danmark

2023 03 26

Nato menar att Sveriges grannland ligger efter.

Danska Tv2 har tagit del av ett internt pm från Nato som uttrycker stark tvivel gentemot landets försvar.

Danmark bedöms ligga efter när det kommer till kraven som Nato har på ekonomisk och militär förmåga.

Organisationen menar dessutom att landet “inte är särskilt välanpassat” till Natos försvarsplanering.

Det uppges vara någonting som utmanar Danmarks ställning som kärnallierad.

Håller inte med

Pm:et ska ha skrivits mot slutet av sommaren förra året efter en utvärdering av Danmark.

Anders Nielsen, som är militäranalytiker vid danska Försvarshögskolan, håller inte med om bilden.

– Det finns helt klart en bristande överensstämmelse mellan Danmarks föreställning om att vi är en av dockorna i Nato, och sedan Natos syn på Danmark att vi släpar med fötterna och är en av de nationer som försöker fly undan så billigt som möjligt, säger han om informationen.

Kan påverka

Sten Rynning, professor i internationell politik vid Syddanska universitetet, tror att Natos syn på Danmark kan påverka landets säkerhet.

– Vår position i mitten eller i den tunga änden av Natos medlemsstater är långt ifrån vår självbild. Det är inte bra för en liten stat som Danmark att vara där. Det försvagar vårt inflytande i Nato och i slutändan vårt eget behov av skydd, säger han till TV 2.

Finns krav

Det finns ett antal krav som bör uppfyllas vid ett Natomedlemskap.

Bland annat måste den ansökande staten vara en demokrati och rättsstat där militären står under demokratisk kontroll.

Det är även viktigt att landet delar Natos mål och värderingar, samt att man gör vad man kan för sitt eget försvar och bidrar till att stärka säkerheten i Europa.

Gemensamma målsättningar

År 2014 kom Natoländerna överens om gemensamma politiska och ekonomiska målsättningar till 2024.

– Medlemmarna förväntas lägga två procent av BNP på försvaret och 20 procent av detta på försvarsmateriel, krav som dock mindre än hälften av medlemmarna i dagsläget lever upp till, förklarar Totalförsvarets forskningsinstitut.

Foto: M. König

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen